Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Rokokon i Venedig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROKOKON I VENEDIG 63
tala sin skuld och sköt upp därmed dag efter dag, så att Beaujeu
till sist hotade att offentliggöra saken i “Holländska gasetten“,
den då för tiden mest spridda tidningen i Europa. Slutligen kom
det till en uppgõörelse, signora Zorzi betalade honom 500 i stället
för 1,500 sekiner. Emellertid hände sig, att Beaujeu några dagar
därefter blev överfallen och sårad av en okänd sbirro, då han
kom från ett besök hos signora Niccolini, furstbiskopens av
Braunschweig älskarinna. Detta ledde till ett polisförhör, som
bragte i dagen, att Beaujeu uppträdde under ett antaget namn
och var en internationell falskspelare. Han förständigades att
ögonblickligt lämna Venedig.
Stort rumor bland spelbanksägarna framkallade en lärjunge
till den berömde G. B. Piazzetta, målaren Pietro Lanterna, som
tog hämnd på dem för sina spelförluster genom att ge ut en bok,
vari han beskrev alla deras sätt att bedraga sin kundkrets. De
förolämpade “padroni“ angåvo Lanterna inför domstolen “contra
la bestemmia“, påbördande honom att han ej gick i kyrkan, att
han bar dolk, att han spelade falskt och förde ett liderligt leverne.
Lanterna försvarade sig energiskt och påvisade, att han sålde
skisser i kol och krita för tre till åtta filippi stycket och med dessa
medel underhőöll sin familj. Domstolen övertygade sig om att
konstnärens uppgifter överensstämde med sanningen och frikände honom.
Böterna för hasardspel och hållandet av spelbanker voro
höga, men de utkrävdes sällan, ty då skulle man oavbrutet
nödgats bötfälla tre fjärdedelar av Venedigs invånare. För övrigt
var regeringen angelägen, att allmänheten ej skulle syssla med
politik, och hasardspelet riktade passionerna åt ett för den
patriciska oligarkien oskadligt håll. I enlighet med sina aristokratiska
grundsatser stadgade regeringen helt olika straff för patriciska
spelare och vanliga dobblare. Medan de höga herrarna eller
medlemmarna av förnäma familjer straffades med husarrest,
skickades lagöverträdare av folket till galärerna. Bland de damer,
som togos i faderlig upptuktelse för hasardspel och därpå för
en månads tid instängdes i sina palats, voro sådana patriciskor
som Anneta Morosini, Chiara Pesaro, Marina Labia. Ibland
kunde man mellan två kolonner på Piazzettan se arma stackare
med ett plakat på bröstet: “Per bestemmie, parole indegne e
barerie“, “För hädelser, ovärdigt tal och falskspel“. Innan en
dylik brottsling hängdes, torterade honom bödeln på det rysligaste,
och han fick sticka tungan “in giova“, ett redskap, som måtte ha
uppfunnits av den onde själv. Folket såg på och hade roligt..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>