Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Carlo Goldoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 ROM
genting, och det var omöjligt att leva på det. Överhuvud var
det en bekymmersam tid för Goldoni som nu följde. 1740
utbröt ånyo krig i Lombardiet, och hertigen av Modena,
Francesco Ill, Frankrikes och Spaniens bundsförvant, blev
överbefälhavare över de trupper, som kämpade mot Österrike.
Familjen Goldoni hade som vi nämnt en fastighet i Modena och
ett litet kapital i den därvarande banken, Luoghi di Monte. På
grund av kriget inställde banken sina betalningar, och Goldonis
inkomstkällor utsinade fullständigt. Och icke nog härmed, Carlos
bror, Giovan Carlo, militär till yrket, lyckades ej erhålla något
befäl under hertigen av Modena utan kom till Venedig och blev
en ytterligare börda för vår konsul. Brodern inlät sig med en
äventyrare, som uppgav sig värva officerare åt österrikiska
armén och genom bedrägliga löften om en officersbeställning
lyckades avlura Carlo 6000 lire. Denne, som ville hjälpa brodern,
upplånade det för honom stora beloppet, och så snart
äventyraren fått summan i sina händer, försvann han spårlöst.
Carlo måste bege sig till Modena för att där på något vis
anskaffa pengar. Han tog sin hustru med sig på färden, som
blev ytterst äventyrlig. I sällskap med några köpmän färdades
de i båt till Cattolica; där kvarlämnade de tjänare och packning
och fortsatte ensamma till Pesaro, dit hertigen av Modena
förlagt sitt högkvarter. Carlo hoppades nämligen utverka hertigens
tillstånd till att Luoghi di Monte skulle utbetala hans innestående
medel. Men vad hände! Knappt hade han anlänt till Pesaro,
förrän han erfor, att österrikiska hären trängt fram till Cattolica
och lagt beslag på alla hans tillhörigheter. Man rådde honom
att bege sig till österrikiska högkvarteret, förespeglande honom,
att när den österrikiske överbefälhavaren fick höra vem som var
ägare till det konfiskerade godset, skulle han säkert återställa
det till honom.
Den oförskräckte Goldoni hyrde en vetturino, och med den
enda skatt han ännu hade kvar, sin Maria Nicoletta, begav han
sig i väg till Cattolica, österrikiska högkvarteret. Hela Pesaro
häpnade över hans djärvhet, men Goldoni litade på sin lyckliga
stjärna och lugnade sig med att det endast var tio mil till
österrikiska lägret. Emellertid var det bitande kallt, både Carlo och
hans hustru hade helt tunna kläder, och de fröso ohyggligt. De
hade tillryggalagt fem mil, då Maria Nicoletta förklarade för sin
man, att hon måste stiga ur ett ögonblick. Vetturinon stannade,
även Carlo steg ur, och vetturinon, som suttit i oavbruten skräck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
