Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Carlo Goldoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 ROM
få återvända till sin älskade fädernestad, var väl ett av skälen,
varför han undertecknade kontraktet (i augusti 1746).
På sex månader avvecklade Goldoni sina juridiska affärer i
Pisa och återvände så till Venedig över Florens. Där fick han
tillfälle att vara med om en litterär underhållning, som är ett
karakteristiskt exempel på vilka barnsligheter de dåtida
akademierna sysslade med. Ett vittert nöje kallat “Sibillone“ ägde
just då rum i accademia degli Apatisti. Det bestod i att en
“Sibillone“, en tio års gosse, tog plats på en estrad i akademien
och genom lottning utsedda medlemmar av samfundet ställde
frågor till honom. Gossen, som för det mesta ej alls förstod vad
frågan gällde, måste besvara den med ett enda ord. Därpå reste
sig någon medlem av samfundet och sökte bevisa, att Sibillones
svar var fullkomligt förnuftigt och riktigt. På det samkväm
Goldoni bevistade anhöll en utlänning, att gossen skulle besvara
spörsmäålet, varför kvinnorna ha lättare att gråta än männen.
Härpå svarade Sibillone högtidligt: “Halm“, och en av
akademisterna, en abbé, reste sig och bevisade i en lång och mycket
vältalig oration, att svaret “halm“ var alldeles riktigt, ty kvinnornas
nerver äro spröda och sköra som halm. Abbén talade över
ämnet i tre kvarts timma, hämtande sina bevis från botanik och
anatomi, och Goldoni försäkrar, att han var en mästare i att
tröska argument ur halmen.
IV.
Den fullständiga brytningen med commedia dell’arte
genomförde Goldoni i komedien “La vedova scaltra“, som han
uppförde första gången sommaren 1748 i Modena och därpå under
karnevalen 1749 i Venedig. Publiken mottog pjäsen med jubel,
och Goldoni själv tyckte, att han gjort en god början. Men
oppositionen reste genast sitt huvud. Rädda att mista
levebrödet började framför allt aktörerna vid de andra teatrarna att
intrigera, och efter några dagar uppfördes på teatern S. Samuele
en parodi på Goldonis stycke, “La scuola delle vedove“, där
både författaren själv och hans komedi på ett kvickt sätt
förlöjligades. Publiken applåderade livligt de lika lättfattliga som
elaka anspelningarna, och det såg ut som om hela reformen
skulle kvävas i löje. Men Goldoni var ej den som gav tappt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
