Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Carlo Goldoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARLO GOLDONI 99
hela natten skrev han, och dagen därpå tryckte han sitt försvar
under titeln “Prologo apologetico della Vedova scaltra“ och spred
skriften i tre tusen exemplar över hela Venedig. Försvaret var
så glänsande, att venetianska regeringen förbjöd uppförandet av
“Scuola delle vedove“ och därjämte införde teatercensur. Men
även publiken uppfattade förtjänsterna i Goldonis nya komedier,
och “Vedova scaltra“ spelades trettio aftnar.
Jämte Venedig trädde professorsstaden Bologna upp mot
reformen. Dāär började det både i tal och skrift heta, att det
var skamligt och ofosterländskt att vilja göra ände på commedia
dell’arte, en äktitaliensk skapelse, som nationen under
århundraden arbetet på att utveckla och fullända. Dessutom förebrådde
man Goldoni, att han bröt mot Aristoteles regler, särskilt den
om rummets enhet, att han använde folkspråket och att hans
prosa var full av gallicismer och trivialiteter. I själva verket
var just språket en av Goldonis mest förtjänstfulla sidor. Han
ville framställa det italienska livet sådant det verkligen var,
han avskydde bombasm både i prosa och poesi, stred mot
petrarkismen och den löjliga uppstyltningen, seicentismen, som
till sin främsta representant haft cavalier Marino i XVII seklet.
Goldoni hade ett högt syfte med sina komedier: han ville
förbättra samhället, sprida löje över alla de fel och svagheter, som
vidlådde särskilt de högre klasserna. Commedia dell’arte i XVIII
seklet hade inga som helst moraliska syften, den ville blott roa.
Goldoni däremot uppfattade teatern som en institution, den där
visserligen har till uppgift att roa, men också att förlöjliga de
mänskliga svagheterna. Hela serier av hans komedier äro riktade
mot vissa lyten, som författaren ansåg för de skadligaste i det
venetianska samhället. Han bekämpade cicisbeismen, förlöjligade
den i komedien “ll cavaliere e la donna o I cicisbei“, framhävde
alla de lidanden, som drabbade dessa offer för ett vanvettigt
mod. I en annan komedi, “La donna prudente“, gör han narr
av äkta män, som älska sina hustrur men av fruktan för åtlöje
träda tillbaka för cicisbeer. En av dessa äkta män, Don Roberto,
ser gärna flere cicisbeer samtidigt hos sig, enär de då neutralisera
varandra. Som enda utväg att komma ur en olidlig belägenhet
enleverar han sin egen hustru och lever sedan lycklig med henne
i en avlägsen landsbygd.
I komedien “La Bottega del caffè“ behandlar Goldoni ett
annat tema. Där tecknar han dagdrivarna, som översvämma
Venedig, spela kort, förtala kvinnor, förråda familjehemligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
