CARLO GOLDONI 99 hela natten skrev han, och dagen därpå tryckte han sitt försvar under titeln “Prologo apologetico della Vedova scaltra“ och spred skriften i tre tusen exemplar över hela Venedig. Försvaret var så glänsande, att venetianska regeringen förbjöd uppförandet av “Scuola delle vedove“ och därjämte införde teatercensur. Men även publiken uppfattade förtjänsterna i Goldonis nya komedier, och “Vedova scaltra“ spelades trettio aftnar. Jämte Venedig trädde professorsstaden Bologna upp mot reformen. Dāär började det både i tal och skrift heta, att det var skamligt och ofosterländskt att vilja göra ände på commedia dell’arte, en äktitaliensk skapelse, som nationen under århundraden arbetet på att utveckla och fullända. Dessutom förebrådde man Goldoni, att han bröt mot Aristoteles regler, särskilt den om rummets enhet, att han använde folkspråket och att hans prosa var full av gallicismer och trivialiteter. I själva verket var just språket en av Goldonis mest förtjänstfulla sidor. Han ville framställa det italienska livet sådant det verkligen var, han avskydde bombasm både i prosa och poesi, stred mot petrarkismen och den löjliga uppstyltningen, seicentismen, som till sin främsta representant haft cavalier Marino i XVII seklet. Goldoni hade ett högt syfte med sina komedier: han ville förbättra samhället, sprida löje över alla de fel och svagheter, som vidlådde särskilt de högre klasserna. Commedia dell’arte i XVIII seklet hade inga som helst moraliska syften, den ville blott roa. Goldoni däremot uppfattade teatern som en institution, den där visserligen har till uppgift att roa, men också att förlöjliga de mänskliga svagheterna. Hela serier av hans komedier äro riktade mot vissa lyten, som författaren ansåg för de skadligaste i det venetianska samhället. Han bekämpade cicisbeismen, förlöjligade den i komedien “ll cavaliere e la donna o I cicisbei“, framhävde alla de lidanden, som drabbade dessa offer för ett vanvettigt mod. I en annan komedi, “La donna prudente“, gör han narr av äkta män, som älska sina hustrur men av fruktan för åtlöje träda tillbaka för cicisbeer. En av dessa äkta män, Don Roberto, ser gärna flere cicisbeer samtidigt hos sig, enär de då neutralisera varandra. Som enda utväg att komma ur en olidlig belägenhet enleverar han sin egen hustru och lever sedan lycklig med henne i en avlägsen landsbygd. I komedien “La Bottega del caffè“ behandlar Goldoni ett annat tema. Där tecknar han dagdrivarna, som översvämma Venedig, spela kort, förtala kvinnor, förråda familjehemligheter