- Project Runeberg -  Rokokomänniskorna i Rom och Italien /
105

(1922) [MARC] Author: Kazimierz Chledowski Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Carlo Goldoni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CARLO GOLDONI 105

tvärtom tycks den ha sporrat honom, och under loppet av två
år riktade han sin repertoar med tjugofyra komedier, av vilka
några voro honom fullt värdiga. Särskilt stor lycka gjorde
komedien “ll matrimonio per concorso“, ett sannskyldigt mästerverk
av komiska förvecklingar, som efterbildats i det oändliga.
Huvudpersonen är en italiensk köpman, som bott några år i England,
flyttat över till Frankrike och där kommer på idén att skaffa en
man ât sin dotter Lisetta på ett i England redan då för tiden
brukligt sätt. Han inför i gasetten “Les petites-affiches“ en
annons, att han har en dotter att gifta bort och att hugade
kavaljerer kunna infinna sig i värdshuset Örnen, där han bor. Men
till samma hotell kommer en annan italienare, också med en
dotter, vars namn är Doralice, och Lisettas friare anmäla sig hos
Doralices far, ty världshusvärden, Filippo, som förälskat sig i
Lisetta, skickar dem till Doralice, under förklaring att Lisetta
redan är gift. Till följd härav uppstå en massa komiska
förvecklingar, som dock slutligen få en lycklig upplösning. Goldoni
inflätade i stycket en mängd iakttagelser om parislivet, om den
italienska kolonien därstädes, om förhållandet mellan könen i
Frankrike, om kommunikationerna, om posten, ja om
myntväsendet.

Goldoni gjorde sig allmänt omtyckt i Paris, ty han trängde
sig aldrig på någon och levde i sämja med hela den litterära
världen. Han lyckades vinna Diderot, som till en början
misstänkt vår dramaturg för att vara författare till några mot honom
riktade avoga kritiker, han undgick att förtörna Jean Jacques
Rousseau, som annars var gramse på hela världen, och han hade
den goda turen att genom venetianska sändebudet Gradenigo
komma i förbindelse med själve hertig de Choiseul. Dennes
protektion blev honom till stor nytta, ty den förskaffade honom
anställning som lärare i italienska åt Ludvig XV:s döttrar
Mesdames de France. Lektionerna inbragte honom utom äran 4,000
livres om âåret, därjämte fick han tillfälle att uppföra sina
komedier vid kungliga hovet, och till och med Comédie Française
öppnade sina portar för honom.

Trots att Goldoni ej vistades fulla tio âr i Paris och var
femtio år gammal, då han kom dit, tillägnade han sig franska
språket så fullständigt, att han skrev en komedi på franska, “Le
Bourru bienfaisant“, som han enligt tidens sed först uppläste i
en litterär salong, M:me du Deffands. Pjäsen slog ej an, och
M:me du Deffand förklarade, att det var det tråkigaste och mest

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 21:54:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rokokomann/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free