Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bröderna Gozzi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 ROM
Då Luisas regemente blev alltför tryckande, flydde Gasparo
till Padua, där han var cavaliere servente åt signora Marianna
Mastraca, hustru till en professor i juridik. Där tillbragte han
sina lyckligaste stunder, helst professorn mera ägnade sig åt sin
vetenskap än åt sin unga hustru. En gång hände till och med,
att han ur stånd att uthärda Partenides dåliga humör för någon
tid flyttade över till Marianna. Detta hindrade dock icke, att
makan varje år skänkte honom en ny arvinge, och det redan
förut så bullersamma huset uppfylldes av barnskrik. Också
tänkte Luisa på framtiden och försummade ej att draga fördel
av att det var hon som omhänderhade familjens finanser.
Den förtvivlade ekonomiska ställningen och Partenides
tyranniska regemente tvungo de yngre Gozzierna att ge sig ut i
världen och själva söka förtjäna sitt bröd. Den som först flög
ut ur boet var Jacopos andre son i ordningen, Francesco, och
genom bemedling av Antonio Loredan, “provveditore di mare“,
fick han någon befattning på Korfu. Hans exempel följdes av
Carlo; morbrodern Almero Tiepolo ombestyrde, att den inte fullt
sjuttonårige ynglingen blev antagen som kadett i republikens
armé och i denna egenskap sänd till Dalmatiens dåvarande
huvudstad, Zara. Med en packning bestående av litet linne,
några böcker och en gitarr steg Carlo i Venedig ombord på en
galär, som efter tjugotvå dagars stormig färd landade med honom
vid Dalmatiens kust. Som han ej fick något penningunderstöd
hemifrån, måste han till en början nöja sig med ett smutsigt
rum, vars fönstergluggar voro försatta med trasig väv, som buktade
sig likt segel för varje vindpust. Strax efter ankomsten till Zara
insjuknade han i en svår feber, och svärmar av mygg ökade hans
lidande. Republikens protomedicus Danieli tittade till honom
och föreskrev pulver och mixturer; då de inte hjälpte, började
husets kvinnor försöka kurera honom med örter och besvärjelser.
Men inte heller signerierna åstadkommo någon förbättring, och
först en vän, Innocenzo Massimo från Padua, kapten vid ett
hillebardiärkompani i Zara, räddade honom genom sina omsorger
från en säker död. Massimo, en förmögen ung man, tog sig an
Gozzi, lagade, att han fick ordentlig skötsel och förskaffade
honom all den komfort som kunde åstadkommas, med påföljd
att patienten efter någon tid repade sig. Innocenzos vänskap
skulle också framdeles bli honom till nytta i livet.
Carlo började utbilda sig till soldat. Han övade sig i ridning,
på en stor schackbräda manövrerade han med träklossar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
