- Project Runeberg -  Rokokomänniskorna i Rom och Italien /
133

(1922) [MARC] Author: Kazimierz Chledowski Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bröderna Gozzi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BRÖDERNA GOZZI 133

d’amore“ och att det ej fanns minsta skäl att återtaga detta
tillstånd. Bakom censuren stod signora Dolfin-Tron, som var
övérförtjust över att Gratarol blev förlöjligad och genom sin man
gjorde allt för att pjäsen fortfarande skulle uppföras, medan hon
för sina bekanta förklarade, att “för en sådan småsak var det
väl ej värt att ställa till rabalder“. Den olycklige senatsekreteraren
övertalade då sin väninna, Ricci, att hon ej vidare skulle
uppträda i stycket, under föregivande att hon fallit i en trappa och
vrickat foten. Men inte heller det hjälpte; publiken begärde
pjäsen, och Sacchi måste ersätta signora Ricci med en annan
aktris. Gratarol hade många fiender i Venedig, äkta män, som
voro svartsjuka på honom, kvinnor, som han trots dyra eder hade
övergivit. Förtjusningen var därför allmän, och till sist tordes ej
sekreteraren visa sig offentligt utan smög sig till sitt ämbetsrum
i senaten genom bakgator, som om han begått ett brott.
Påverkad av signora Tron fick regeringen inom kort klart för sig,
att en så utskrattad person som Gratarol kunde den ej skicka
till Turin som republikens representant. Intrigerna mot den
stackars mannen fortsattes, han började frukta för sitt liv, och
på hösten 1777 flydde han från fädernestaden. Regeringen
efterlyste honom, och då han icke inställde sig i Venedig, tillämpades
på honom de strängaste lagar, som existerade mot ämbetsmän,
vilka förlupit sin post. Genom ett dekret av 22 december 1777
dömde honom Tiomannarådet till döden “in contumaciam“, hans
gods konfiskerades, och republikens undersåtar förbjödos vid
strängt straff att giva rymlingen huld och skydd. Gratarol styrde
först kosan till Braunschweig, därifrån begav han sig till
Stockholm och från Stockholm till England, där Pitt tog välvilligt emot
honom och gav honom ekonomiskt understöd. I England stannade
han dock ej länge, 1784 finna vi honom i Förenta Staterna och
i början av 1785 i Brasilien. Där stannade han blott några
månader, medföljde polacken Beniowskis expedition till
Madagaskar och dog där i oktober 1785, fyrtio år gammal.

Under sin vistelse i Stockholm utgav Gratarol, 1779, en
vidlyftig broschyr med titeln “Narrazione apologetica“, där han
uppger skälen till sin flykt från Venedig och utslungar svåra
anklagelser mot Carlo Gozzi och makarna Tron. Om signora
Caterina uttalar han sig mycket bittert och föraktfullt. “Denna
dam“, skriver han, “av en adlig men utarmad släkt, ganska
vacker och intelligent men ytterst kapriciös, sänkte sig i sin
ungdom lika djupt i dyn som hon sedermera steg högt. Hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 21:54:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rokokomann/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free