Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Rosalba Carriera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 ROM
Passò il tuo nome al gelido Norvego...
Ma che tenti Rosalba? Esprimer vuoi .
Dell’inclita Lucrezia il nobil viso?
Duro annuncio per te: non lice a noi
Intender la beltà del Paradiso.
Dà hon väl fått smak för att se sin bild på duken, lät
prokuratessan flere gånger porträttera sig av Rosalba; en miniatyr
och en pastell av hennes pensel framställande Lucrezia “dalle
perle“ finnas nu i Dresdengalleriet.
Kurfursten av Pfalz blev avundsjuk på konungen av
Danmark för hans porträtt av venetianska skönheter, och genom sin
sekreterare, italienaren Rapparini, beställde han av Rosalba en
kopia av skönhetsgalleriet. Giovanna utförde dupliken, och Rosalba
skickade kurfursten därjämte en miniatyr av en backant spelande
cymbal. Kurfursten blev så betagen i venetianskans arbeten, att
han äntligen ville ha henne till sitt hov, och han anlitade på nytt
Rapparini som mellanhand. Men Rosalba avböjde inbjudningen,
hon ville ej skiljas från sitt älskade Venedig. Rapparini blev
stött och uttryckte i ett ganska ampert brev sitt beklagande över
att Rosalba inte visste, att det existerade en värld, människor
och bröd även utanför lagunerna. Venetianskan blev inte svaret
skyldig; hon skrev till sin landsman, att hon mycket väl visste,
att världen inte tog slut strax bortom lagunerna, men Guds vilja
var, att hon inte skulle göra längre resor än runt omkring sitt
bord och nöja sig med ett torftigt stycke bröd.
Kurfursten samlade tavlor för ett tillämnat galleri i
Düsseldorf, och därjämte umgicks han med planer på att försköna sitt
slott därstädes. I det syftet ville han kalla Rosalbas svåger till
sin huvudstad; men Antonio Pellegrini vistades med sin hustru
i England, dekorerade ett slott i grevskapet Huntingdon, kom sedan
till London, fick beställningar i oändlighet och samlade guineer.
Man var dess angelägnare om honom, som donna Pellegrini var
en utmärkt sångerska; då lorderna anförtrodde sina väggar åt
hans pensel, fingo de alltså italienska konserter på köpet, ett
utanför teatrarna sällsynt nöje. I dessa konserter tog även
Pellegrini aktiv del. En gång i London hände det honom emellertid,
att han började sjunga i ett sällskap på en söndag, alldeles
förgätande att man i England antingen måste bedja eller också
iakttaga högtidlig tystnad på sabbatsdagen. Det blev stor
indignation i salongen; damerna protesterade mot sabbatsbrottet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
