Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Rosalba Carriera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSALBA CARRIERA 175
då italienaren ändāä inte avbröt sin sång, rusade de på honom, sleto
av honom hans peruk och började bolla med den i salen. Den
uppbragte Pellegrini beslöt att överge det puritanska England,
varav kurfursten av Pfalz genast begagnade sig för att inbjuda
honom till Düsseldorf och Bamberg.
I Düsseldorf bildade italienarna en ganska talrik koloni; där
vistades Bellucci, furstens favorit, en förnäm turinare gjorde sig
också bemärkt, och Rapparini, furstens sekreterare, hade medfört
icke blott sin hustru utan även två systrar till Tyskland. Då
Pellegrini reste till Bamberg för att arbeta där, lämnade han
Angela kvar hos Rapparinis, och hon hade så roligt hos dem,
att Rosalba i sina brev förmanade henne att vara förståndig,
uppföra sig väl och inte ge anledning till elakt skvaller. Angela
tycks dock ha älskat sin glade Pellegrini alltför högt för att hon
skulle varit honom otrogen. Alla tyckte om henne, och hon
överhopades med presenter; det oaktat klagar hon för systern, att
förr, då hon haft smycken, hade man givit henne diamanter, men
nu, då hon inte äger en enda ring, får hon idel silversaker. Hon
insåg dock, att silver var lättare att sälja i händelse av behov
än andra dyrbarheter. Trots stora inkomster var nämligen
herrskapet Pellegrini ofta i penningknipa, ty de depenserade för
mycket, tyckte om att föra ett glatt liv. I ett av sina brev till
Rosalba tröstar sig Angela med att de ej behöva spara, eftersom
de ej ha några barn och alltid komma att lämna så mycket efter
sig, att det räcker till begravningen.
Nordens furstar tävlade om Rosalbas miniatyrer och pasteller,
och till hennes största beundrare hörde kurfursten av Sachsen,
den blivande August Ill av Polen. Under århundradets andra
decennium besökte han Venedig icke mindre än tre gånger,
nämligen åren 1712, 1715 och 1717. Varje gång lät han sig
porträtteras av Rosalba och köpte en mängd arbeten av henne,
som nu pryda Dresdengalleriet. Under sin sista vistelse i
lagunstaden förvärvade han av vår konstnärinna en så vacker tavla
med oss okänt motiv, att han förklarade, att den för alltid skulle
få plats i hans privatvåning, och till och med förbjöd sina arvingar
att sälja den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
