ROSALBA CARRIERA 183 liga kassan och medgav, att allt vad hon därförutom förtjänade på sitt arbete fick gå till understöd åt hennes fattiga släktingar. Därjämte förärade henne Hofman en dyrbar ring, ett par örhängen, ett halsband, en snusdosa och en vacker toalettuppsats. Men lyckan blev inte långvarig; Hofman dog inom kort, och hans släkt ville inte veta av italienskan, som råkade i sådan fattigdom i Dresden, att hon måste bedja sina italienska släktingar om hjälp. Även över Rosalba hade mörka moln hopat sig. .Antonio Pellegrini fick slag och dog 1742; Angela flyttade till systern, som redan länge sett illa och nu helt plötsligt blev blind på ena ögat; även det andra hotades av starr. På hennes sista självporträtt, målat mellan 1744 och 1746, ser man, att synen är försvagad, ögonen äro blacka och töckniga. Några månader före döden omtöcknades även hennes förstånd, hon försjönk i djup melankoli, tynade bort och dog av kraftuttömning, 15 april 1757. Sitt testamente hade hon skrivit, medan hon ännu var frisk. Huvudarvingar voro systern Angela och två Pedrotti från Chioggia, släktingar till hennes far. ÄÅt sin älskade lärjunge Felicità Sartori testamenterade hon hundra dukater, och till mässor för sin själ bestämde hon 2,500 dukater, med föreskrift att mässorna skulle förrättas av Giorgio Pedrotti, efter honom av andra präster i samma släkt och, om inga funnes, av präster i familjen Penzo, också från Chioggia. Snart glömde man emellertid bort hela legatet, och 1808 blev till och med konstnärinnans gravvård förstörd, på samma gång som kyrkan S. Vio, där den hade sin plats. Femtio år senare restes på platsen ett kapell till minne av en viss Biondetti, och först då drog man sig till minnes Ros- alba och anbragte där inskriften; “Rosalba Carriera pittrice MDCCLVII“. Bland sin samtids venėtianskor, som ofta inte kunde skriva, framstod Rosalba som ett under av lärdom och intelligens. Hon behärskade franska och förstod latin, hon var hemma i litteratur- och konsthistoria och hade ett upplyst omdöme. Men det största hos henne var dock hennes förmåga att förvärva sig vänner, som förblevo henne trogna hela livet.