Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Casanova
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 ROM
“den svagheten att syssla med ockultism“ tillsammans med sina
vänner Dandolo och Barbaro, två mycket förmögna patricier.
Denna svaghet skyndade teaterviolinisten att utnyttja, och det
dröjde ej, förrän han alldeles tagit väldet över de tre förnäma
vännerna genom att intala dem, att han besatt förmågan att
utforska framtiden och bemästra livets alla vanskligheter. Han
förutsade de tre senatorerna allt vad de kunde åstunda och
kurerade deras krämpor, och samtidigt spelade han kort på
redutterna med Bragadins pengar och levde glada dagar. Han hade
kommit underfund med, förklarar han själv, ait även i sett
utpräglat aristokratsamhälle kan man leva alldeles efter eget behag,
blott man icke bryter mot de gällande lagarna. För övrigt, menade
han, kunde en man sådan sem han sätta sig över föråldrade
fördomar och tillåta sig allehanda snedsprång, helst som han var
beredd att bära följderna. Numera ekonomiskt bekymmertfri, rik
på talanger, en oförbätterlig slösare, livlig och rastlös levde han
inte för annat än nöjet; salongerna tråkade ut honom, och dem
undvek han. Varje vacker kvinna han sâg, ville han erövra, och
medtävlarna ingåvo honom ingen oro, han slog dem alla ur
brädet. Ett stort fel hade han, farligt i ett samhälle sådant som
Venedig: han var en stor pratmakare, kritiserade allt och alla
och kryddade sina anmärkningar med bitande sarkasm. Därigenom
förskaffade han sig många fiender, och då han började känna
det tungt att andas bland lagunerna, for han än till Milano óch
andra italienska städer, än till Genève för att söka nya nöjen,
nya galanta äventyr. Till Genève åtföljde han den vackra
Henrietta, som han uppriktigt förälskat sig i. Men beständighet var
nu en gång för alla inte hans starka sida; kort därefter, och sedan
han i Lyon gjort bekantskap med frimureriets mysterier, finna
vi honom i Paris (1750).
Den populäraste skådespelerskan i “italienska komedien“
var på den tiden Giovanna Benozzi Balletti, bärande
teaternamnet “Silvia“ och gift med Giuseppe Balletti, en utmärkt
skådespelare även han. Parets son Antonio, balettdansör och komiker,
presenterade vännen Casanova i föräldrahemmet, där vår
venetianare lärde känna den artistiska och litterära världen. Casanova
blev naturligtvis betagen i Silvia, liksom hela Paris före honom,
men måtte ej ha haft något förhållande med henne, ty i sina
memoarer ger han henne det betyget, att hon var en
exemplarisk hustru och att “sa conduite fut toujours sans tache“. I
nyaste tid har man visserligen i parispolisens annaler uppdagat
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
