Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Alfieri och grevinnan D'Albany
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALFIERI OCH GREVINNAN D’ALBANY 221
segern nu var vunnen, återvände han till de antika författarna
för att med förstånd studera dem. Under läsningen av Livius
fick han idén till sitt mästerverk, tragedien “Virginia“, i vilken
framlyser poetens hela brinnande hat mot allt slags tyranni, vare
sig det utövas av de klasser som äro “födda“ att härska eller
av tyranner, utgångna ur folkets led.
Vistelsen i Florens blev en vändpunkt i skaldens liv. Han
träffade några gånger i societeten en vacker och älskvärd utländska,
en i varje avseende fängslande kvinna. Det var ej möjligt, säger
poeten, att icke lägga märke till henne, då man sammanträffade
med henne, och alldeles omöjligt, då man lagt märke till henne,
att ej försöka behaga henne. Flertalet av societetens herrar
umgicks hos henne, men Alfieri, som alltid hade sitt huvud för sig
och dessutom undvek vackra kvinnor, visade sig till en början
€j på hennes mottagningar utan nöjde sig med att träffa henne
på teatrar och promenader. Hon hade dock gjort ett starkt
intryck på honom. De svarta, strålande och på samma gång milda
ögonen, den vita hyn och det blonda håret förlänade henne ett
behag, som var oemotståndligt. Då därtill kom att hon var ung,
blott tjugufem år gammal, hyste ett livligt intresse för litteratur
och konst och led under trycket av olyckliga husliga
förhållanden, kunde då poeten annat än förälska sig i denna ovanliga
varelse?
Alfieri, som hittills rönt idel besvikelser på det erotiska
området, värjde sig länge; då han slutligen märkte, att han var på
väg att på allvar låta sig fängslas, beslöt han att fly till Rom.
Han beställde en postskjuts och gav sig hals över huvud av,
men efter tolv dagar var han tillbaka i Florens och lät pålägga
sig de bojor, som han sedan bar under återstoden av sitt liv.
Den främmande damen var Luise, grevinna d’Albany,
förmäld med den siste pretendenten till engelska kronan, Karl
Edvard. Luise var född den 20 september 1752 i Mons i
provinsen Hainaut, hennes far, Gustav Adolf Stolberg-Geldern, var
österrikisk general och tillhörde en högförnäm tysk släkt, som i
generationer troget tjänat den habsburgska dynastien. I moderns,
grevinnan Hornes, ådror flöt jämte tyskt även engelskt blod, ty
hon härstammade från de skotska grevarna Bruce, trogna
anhängare av Stuartarna. Då Jakob Il fördrivits från England,
bosatte hon sig i Brüssel, ehuru endast tjugofyra år redan änka
med fyra döttrar. Hennes tillgångar voro små, vadan
kejsarinnan tog sig an barnen till sin trogne general och skaffade mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
