Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Alfieri och grevinnan D'Albany
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALFIERI OCH GREVINNAN D’ALBANY 227
påven Rezzonico eller påven Ganganelli ville erkänna Karl Edvard
som konung och bevilja honom kungliga hedersbetygelser. Vår
pretendent hoppades, att hans kungliga titel villigare skulle
erkännas i Florens. Dessutom bekom honom det romerska
klimatet ej väl, hans mage var i olag, och hans krafter avtogo.
Detta försökte han råda bot för genom att dricka starkt vin,
vilket naturligtvis förvärrade hans tillstånd.
Till en början bodde grevens i palażzo Corsini, sedan.
flyttade de till palazzo Guadagni. “La regina dei cuori“ vantrivdes
ohyggligt. “Våra nöjen“, skriver hon till en vän, som tycks ha
blivit hennes tröst efter Bornstettens avresa från Rom, “äro
förskräckliga, än värre än de voro, när vi skildes åt. Jag försöker
döda ledsnaden genom att läsa Newton, Voltaire, Rousseau, men
mitt huvud är för fladderaktigt, “trop folle“, för filosofi.“ Hon är
förtörnad på vännen för att han gift sig utan att underrätta henne,
han visste ju, att hon alltid haft “un petit faible“ för honom. I
betraktande av att de leva på fyra hundra mils avstånd från
varandra bör dock ej hennes uppriktiga vänskap väcka någon
svartsjuka hos hans “älskade hälft“.
Om en viss ung engelsman berättar Vernon Lee, att han
lämnade Florens förälskad i grevinnan d’Albany, som skänkt
honom sitt porträtt. “Drottningen“ tycks ha gjort sitt bästa att
förljuva livet.
Florens var för övrigt på den tiden en mycket angenäm stad,
särskilt för utlänningar. Sedan nio år regerade där storhertigen
Peter Leopold av Lothringen.
Leopold I, kejsar Josef Il:s bror, var en intressant
personlighet. Han besteg Toskanas tron 1765, vid aderton års ålder,
och var då redan gift med Maria Luisa av Spanien, som
medförde en oerhörd hemgift i boet, rätten till mediceiska husets
allodialgods och därjämte en myckenhet klenoder, dyrbara
möbler, vagnar och hästar. Det var kanske den bäst uppfostrade
och klokaste av de kvinnor, som suttit på de italienska tronerna.
Leopold, en begåvad man, uppfylld av de bästa avsikter som
regent men i högsta grad despotisk, ville reformera allt med ens,
administration, åkerbruk, handel och till och med religion, ty
ursprungligen bestämd för den andliga banan intresserade han sig
särskilt för kyrkliga ting. Följden blev, att hans reformer, ofta
alltför brådstörtade, uppretade folket, att han ofta blev
missförstådd och fick många fiender. Missnöjd med resultaten av sina
förordningar återkallade han dem oupphörligt och utfärdade nya,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
