- Project Runeberg -  Rokokomänniskorna i Rom och Italien /
228

(1922) [MARC] Author: Kazimierz Chledowski Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Alfieri och grevinnan D'Albany

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228 ROM

och hans motståndare uppsatte en gång på Florens murar ett
spefullt anslag, som skulle karakterisera den storhertigliga
administrationen: “Ordini, contrordini, tutto in ordine, ma con
disordine.“ För övrigt hade Leopold för vana att lägga sig i minsta
småsaker i både det offentliga och det privata livet, och då han
allt som oftast möttes av ovilja och trots, blev han till ytterlighet
misstänksam. Hela landet över hade han spioner, vilka hade
till uppgift att hålla hemlig uppsikt över icke blott
aristokratfamiljerna utan även ringare personer. Biskopar, kyrkoherdar,
domare, notarier, borgmästare och över huvud rikets alla högre
ämbetsmän måste var vecka insända rapporter om personer och
förhållanden till storhertigen. Under förevändning av moralisk
kontroll förelade man honom till och med ibland rapporter om
mera bemärkta damer i riket, något som alldeles särskilt
intresserade Leopold, ty han var en stor beundrare av det täcka könet
och hans kärlekshistorier räknades i dussintal. Spionerisystemet
blev med tiden en olidlig börda för honom själv, och kejsar
Josef II skrev till honom, att han av egen fri vilja gjorde sig till
en olycklig människa, och rådde honom att avskeda de hemliga
agenterna, som ingåvo honom misstro till hela människosläktet.
Men misstrogenheten hade hunnit rota sig alltför djupt i hans
väsen; han förblev densamme under de tjugofem år han
regerade i Toskana, som han lämnade för att efter kejsar Josefs död
intaga kejsartronen.

Vid Leopolds ankomst till Toskana (1765) räknade Florens
65,000 invånare i själva staden och 150,000 utanför murarna.
Maria Teresia hade till hovmästare och guvernör åt sonen utsett
sin favorit greve Frans Turn, vars gemål blev storhertiginnans
hovmāästarinna. På kejsarens inrådan sammansattes rådet av
både italienare och tyskar; men redan i början av den unge
furstens regering innästlade sig bland ministrarna en vacker och
förslagen intrigant, en berömd sångerska, som började driva
handel med de viktigaste statsämbeten. Angela Branchi, så hette
hon, tog icke själv emot pengarna, men de lämnades åt Andrea .
Parenti, en favorit hos hovmarskalken, den gamle Botty Adorno,
även hån protegerad av Maria Teresia. Den unge fursten, som
var van att lyda sin mäktiga moder, rättade sig till en början i
viktiga angelägenheter efter marskalken, utsedd till sin post av
kejsarinnan; så småningom började han dock emancipera sig
från Wien. Uppfostrad för det andliga ståndet var han särskilt
angelägen om att de religiösa formerna skulle respekteras, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 21:54:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rokokomann/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free