Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Alfieri och grevinnan D'Albany
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 ROM
och avlade ej visit hos florentinska societetens damer, vilket
upptogs så illa, att nästan uteslutande män besökte hennes salonger.
Karl Edvard var ytterst road av teatern, vadan han mestadels
tillbragte aftnarna där med sin gemål, och då han 1775 blev
sjuk och tecken till vattsot uppenbarade sig, lät han betjänter
bära sig från vagnen till logen. Trots sitt dåliga hälsotillstånd
upphörde han ej att dricka, och ofta var han så berusad, att
han somnade på en schäslong i logen. En butelj vino di Cipro
följde honom också dit, och en gång under en bal på teatern
var han så upprymd, att han ville dansa menuett med en vacker
signorina; hans följeslagare, conte Spada, förmådde knappt avhålla
honom från det opassande tilltaget.
Tack vare dryckenskapen var denne pretendent till en av
Europas främsta troner numera en fullkomlig ruir och företedde
den mest bedrövliga anblick. Den en gång så livliga blicken
var slö, kinderna hängde i påsar, ansiktsuttrycket var trött och
slappt. Han uppträdde alltid klädd i en skarlakansfärgad,
guldgalonerad dräkt prydd med strumpebandsorden och skotska
Andreasorden, på huvudet hade han en liten peruk.
Förhållandet mellan makarna i palazzo Guadagni blev
alltmera spänt, och det var vid en farlig tidpunkt Luise och Vittorio
Alfieri gjorde varandras bekantskap. Vittorio var då (1777)
tjugonio år gammal.
IV.
Utom den ömsesidiga tjuskraften drog även fåfängan dem
till varandra; honom smickrade det, att han stod i gunst hos en
“drottning“, henne, att hon med ens förmått tjusa den främste
poeten i Italien. Trots att hon klagade över de filosofiska
böckerna, var hon en begåvad kvinna, och hon började nu på
allvar läsa och bilda sig för att bli poeten vuxen, lärde sig också
italienska, ty hittills hade hon blott skrivit dålig franska. Hon
märkte snart, att hos Alfieri ärelystnaden, författarambitionen
gick framför allt annat, och hon satte som sitt mål att bli poetens
musa. För första gången träffade Alfieri en kvinna, som med sin
kärlek ej ställde sig som ett hinder för hans litterära strävanden
utan tvärtom av all förmåga understödde dem, talade med honom
om hans tragedier, om planerna till nya dramatiska verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
