Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Rom i senare hälften av XVIII seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 ROM
under Wiens belägring av Sobieski hade lett den företagsamme
Caracas på tanken att grunda denna tidning, som fortsatte att
utkomma även efter turkiska kriget.
I kaféet “del Veneziano“ sågs ofta Metastasio; där
deklamerade Monti sina politiska dikter mot Frankrike, där sågo
allehanda pasquinate och smädesonetter dagen. I “Veneziano“
uppgjorde bankiren Turlonia sina första stora affärer, innan han
ännu var markis och så mycket mindre då furste. Familjen
Turlonia ändrade först längre fram sitt namn till det mera
välklingande “Torlonia“, och tack vare förnämliga giftermål
svingade den sig upp till rangen av högaristokrati.
Grundare av detta stora handelshus var egentligen Giovanni
Turlonia, född 1754, först köpman, sedan bankir. Han förstod
att vinna Pius VI:s och Pius ViIl:s förtroende och förtjänade en
kolossal förmögenhet på sina affärer med regeringen. Påvarna
förlänade honom först värdighet av markis, gjorde honom därpå
till “duca“ och slutligen till “principe“. Hans äldste son, Marino,
gifte sig med Maria Sforza-Cesarini, den andre, Alessandro, med
en syster till Colonna av Paliano; denne senare blev
affärshusets chef och förkovrade ytterligare förmögenheten. Deras
syster blev förmäld med en furste Orsini.
Alessandro satte sin ära i att tävla med de forna
nepotsläkterna, och han byggde palats och villor, grundade muséer och
tavelgallerier. I sin villa utanför porta Pia reste han två
obelisker till minne av sina föräldrar, i basilikan S. Giovanni byggde
han ett magnifikt familjekapell, längre fram inköpte han Albanis
villa och museum och grundade ännu ett museum, som han
fyllde med fynd från godsen Roma Vecchia, Cari, Caffarelli och
Fiumicino.
Denne Alessandro kunde förmå sin måg Giulio Borghese
att utbyta sitt urgamla familjenamn mot namnet Torlonia.
Rom och hela Kyrkostaten överhuvud var i XVIII seklet en
av de sämst administrerade staterna i Europa. En mot kyrkan
mycket välvillig skriftställare, Pius Vl:s biograf, Francesco
Beccatini, håller före, att sämre styrelse fanns väl blott i Turkiet. “Una
aristocrazia avvilita, un popolo di mendicanti“, “en förfallen
adel, ett folk av tiggare“, sådan var den allmänna meningen
om Kyrkostaten. Befolkningen i själva Rom levde av de
smulor, som föllo från utlänningars, kardinalers, påvliga hovets och `
de romerska furstarnas bord.
Hela riket räknade endast två och en halv miljon inyânare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
