- Project Runeberg -  Rokokomänniskorna i Rom och Italien /
278

(1922) [MARC] Author: Kazimierz Chledowski Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Rom i senare hälften av XVIII seklet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

278 ROM

chefen lät fråga, vilken av följeslagerskorna som var hans hustru,
avreste lorden ögonblickligt, ty han tålde ej, förklarade han, att
man lade sig i hans husliga angelägenheter. I Rom var polisen
mindre nyfiken. |

Bland engelskorna i Rom voro lady Sidney och miss Taylor
omtalade för sin skönhet. I den senare förälskade sig en ung,
ståtlig och mycket rik engelsman, Wilbraham Bootle. Miss Taylor
hade ingen hemgift, men litade på sin fägring. På en stor middag
hos lord Camelford de nyförlovade till ära berättades, att ett
kors just den dagen hade anbragts på Peterskupolen, och mån
kom överens om att arbetaren hade visat storartad djärvhet och
kallblodighet, ty han hade måst klättra uppför utsidan av kupolen.
Mr Bootle förklarade, att han på grund av svindel inte för något
pris i världen skulle vilja åtaga sig att utföra det vågstycket.

— Inte för något pris i världen? — frågade miss Taylor.

— Nej, — svarade Bootle.

— Inte ens om jag bad er om det?

— Jag är övertygad om, att ni inte skulle vilja begära något
av mig, som jag har en okuvlig motvilja mot.

— Jo; jag ber er om det, och om så behövs, fordrar jag det!

Bootle ville vända saken i skämt, men miss Taylor höll
envist fast vid sin fordran, trots att lord Camelford föreställde henne
det oresonliga däri.

Då miss Taylor ej lät sig talas till rätta, blev det bestämt,
att hennes trolovade på ett visst timslag följande dag skulle
utföra -det farliga vågstycket. Hela engelska kolonien samlade sig
utanför S. Peter; kallblodigt och med förvånande vighet klättrade
Bootle uppför kupolen, och då han återkom från den halsbrytande
expeditionen, hälsade honom hela sällskapet med uppriktig glädje,
och miss Taylor närmade sig honom triumferande med utsträckt
hand. Den unge engelsmannen kysste handen och sade i värdig
ton till sin trolovade: “Miss Taylor, jag har uppfyllt en vacker
kvinnas nyck, men tillåt, att jag i min tur ger henne det rådet
att söka bevara men ej missbruka sin makt. Jag önskar er all
lycka, men säger er nu farväl.“

Bootle bugade sig för sällskapet, satte sig upp i en på
förhand beställd vagn och lämnade Rom. Miss Taylor förblev ogift.

Från och med början av XVIII seklet ökades ofantligt antalet
av tyska resenärer, en hel rad av furstar besökte Rom, men
endast sällan personer av den kategori som tog del i
societetslivet. De tyska konstnärer och lärde, som vi längre fram skola

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 21:54:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rokokomann/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free