Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Papa Lambertini
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 ROM
reda på allt som hände i den vetenskapliga världen, ty han
lyssnade intresserat till vad som berättades honom därifrån och hade
ett utomordentligt minne; hans enda svaghet, kan man säga, var
begäret att bli ansedd som en vitter man.
Den namnkunniga parisiska stiftsdamen, M:me Claudine
Alexandrine Guérin de Tencin, höll påven au courant med det
litterära livet_i Frankrike genom att varje år sända honom en
almanacka innehållande de viktigaste nyheterna om litterärt
bemärkta personligheter. Då hon en gång försummade sig, blev
påven högst misslynt på henne, men M:me de Tencin blidkade
honom genom att skyndsamt gottgöra sin försummelse.
Lambertinis litterära förbindelser med M:me Tencin voro
ägnade att förvåna envar som kände till denna äventyrliga dams
förflutna. M:me de Tencin, född 1682 i Grenoble, insattes tidigt
i ett kloster, men lagade mycket snart, att hon kom därifrån och
blev löst från sitt nunnelöfte. Vacker och spirituell började hon
föra ett så glatt liv, att det väckte uppseende till och med i XVIII
seklet. En irländsk greve, Arthur Dillon, skänkte hon två barn,
med chevalier Destouches, en artilleriofficer, hade hon en son, den
sedermera namnkunnige d’Alembert, som hon överlämnade till
hittebarnshuset; fadern hade rest till Antillerna. Så litet frågade
hon efter sin avkomling, att hon såg honom blóött en gång i sitt
liv och det första eller andra året efter hans födelse. På det
sättet förgick hennes ungdom; hénnes kärleksförbindelser kunde
räknas i dussintal, och som hon förstod konsten att pungslå sina
älskare, skapade hon sig en stor förmögenhet. Härtill bidrog icke
litet hennes förbindelse med Law och spekulationer i
Mississippiaktier, som hon sålde före bankirens fallissemang. En lång tid
hade hon ett intimt förhållande med ministern Dubois, och med
hans tillhjälp avancerade hennes bror, en ung, tämligen obegåvad
präst, till kardinal de Bissys konklavist.
Hunnen till fyrtiofem års ålder och bliven betydligt korpulent
började M:me de Tencin spela en roll inom den religiösa världen;
hon öppnade en salong vid rue St. Honorée, som blev besökt
ay en del framstående män, såsom Marmontel, Bernis, Helvétius,
Montesquieu, och många jesuiter. Hon låg i krig med
jansenisterna och var en vördnadsvärd matrona, som man började
kalla “une mère de l’Église“. Hennes bror François lärde sig
förslagenhet av systern, han smickrade jesuiterna i Rom, blev
kardinal och liksom anande att Prosper Lambertini en gång skulle
bli påve, knöt han vänskap med honom och blev den bologne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
