Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Papa Lambertini
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 ROM
ningen stod påven Lambertini själv, som med hjälp av
konkordat sökte såvitt möjligt återställa freden inom den katolska
världen, och ett flertal av kardinalerna hade slutit sig till honom.
Påven var missnöjd med jesuiterna, klandrade deras
affärsverksamhet och kritiserade skarpt deras sätt att missionera. Det strängt
konservativa partiet utgjordes av jesuiterna och personer som
stodo under deras inflytande.
Trots jesuiternas motstånd slöt påven konkordat med de
katolska länderna, som vanligt i dylika fall vilande på ömsesidiga
eftergifter. De kardinaler, som stodo kvar på den gamla “non
possumus“-ståndpunkten, samt en stor del av romerska
prästerskapet ondgjorde sig. särskilt över det konkordat han 1730 slöt
med Spanien, emedan romerska kurian till följd av detta fördrag
förlorade en stor del av sina inkomster. Påven lät sig dock icke
skrämmas av oppositionen, utan fullföljde ihärdigt sin strävan att
göra slut på krigstillståndet mellan de katolska staterna och kurian
och slöt i tur och ordning fördrag med Portugal, Sardinien, Neapel
och kejsarhovet. På det sättet inträdde en åtminstone skenbar
fred, som dock ej varade länge.
Jesuiterna försökte med alla medel att störta en av sina
farligaste motståndare, den portugisiske ministern Carvalho. Men
alla intriger voro fruktlösa: Carvalho stod kvar i spetsen för
regeringen i Lissabon;,-och till råga på allt, i sin konungs namn
framlade han ett memorial, som framhöll nödvändigheten av att
reformera jesuitorden. Detta den portugisiska regeringens steg
hälsades med tillfredsställelse av påven, ty’även Benedikt XIV ansåg
en förändring i jesuitordens organisation nödvändig. Påven
uppdrog åt kardinal Saldanta att anställa en undersökning beträffande
den affärsverksamhet som bedrevs av jesuiterna. Undersökningen
utföll till deras nackdel; kardinalen förbjöd jesuiterna att vidare
driva handel och anhöll hos portugisiska regeringen, att den skulle
konfiskera de varor, som voro ordens tillhörighet.
Samtidigt upptogs frågan om jesuiterna i Frankrike. Den
omedelbara anledningen var, att ett stort handelshus på Martinique,
som hade förbindelser med en jesuit, pater Lavalette, inställde
sina betalningar. Denna bankrutt drog med sig en mängd
fallissemang i Frankrike, och man vände sig till domstolarna med
krav på skadestånd av jesuiterna.
Alla dessa händelser gjorde stort intryck i Rom och stämde
Benedikt så ogynnsamt mot Loyolas orden, att han beslöt anställa
en grundlig räfst och reformera orden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
