- Project Runeberg -  Rokokomänniskorna i Rom och Italien /
296

(1922) [MARC] Author: Kazimierz Chledowski Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Klemens XIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296 ROM

mot staden riktade kanoner. Det må lämnas därhän, om ordern
punktligt åtlyddes; huvudsaken var att inge skräck. För att
komma igenom vaktkordongen som omgav Borgo, måste man
framvisa en medalj, utlämnad av kardinal-camerlingo, samt låta
sig granskas av polisprefekten.

Den kejserliga vagnen släpptes fram utan dessa formaliteter,
men då Josef Il steg över Vatikanens tröskel, mottog honom den
äldste kardinalen, Alessandro Albani, i spetsen för hela det
heliga kollegiet, med den skämtsamma anmärkningen, att Hans
kejserliga majestät brutit den i konklaven föreskrivna klausuren.
Kejsaren ville draga sig tillbaka, men Albani anhöll ivrigt, att
monarken skulle värdigas stiga på.

— Jag överlämnar min värja, — sade då kejsaren på italienska.

— Nej för all del, — inföll kardinal Serbelloni fyndigt, — behåll
den till vårt försvar, Ers kejserliga majestät!

Åtföljd av ännu några kardinaler visade Albani monarken
omkring i cellerna och Sixtinska kapellet, där röstningen ägde
rum, och då kejsaren lämnade konklaven, yttrade han
meningsfullt: “Väljen en ny Lambertini, han var en god man och ville
alla väl.“

Det undgick icke den enkle kejsarens uppmärksamhet, att
kardinalernas middagsmāältider fördes till dem i kareter omgivna
av en hel härskara betjänter och klienter; inne i kareterna sutto
s. k. “dapiferi“ och höllo matsäcksskrinet, som var övertäckt
med en duk av purpursammet. Också medförde kejsaren intet
gott intryck från sitt besök i konklaven och skämtade, att
porporati försökt utgrunda hans tankar, men stirrat på honom så
oskickligt som om de haft en rinoceros framför sig.

Striden i konklaven gällde, om man skulle välja en påve
som upphävde jesuitorden eller en som beskyddade den.
Kardinalernas biktfäder, nästan alla jesuiter, samt förre statssekreteraren,
kardinal Torrigiani, anlitade alla medel för att genomdriva valet
av sin kandidat, kardinal Chigi; de kardinaler åter, som voro
lierade med Bourbonerna, ville ej veta av någon annan kandidat
än en som skriftligt förband sig att upphäva Jesu Sällskap. Till
den mäktiga ordens fiender hörde den sextiofyraårige kardinal
Ganganelli, f. d. franciskanmunk och framstående rättslärd, men
mera intresserad av naturvetenskaperna, framför allt botanik, än
av teologiens subtiliteter.

Även utomstående kunde märka, att bägge partierna
uppbjödo sina yttersta krafter för att gå segrande ur striden. Stort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 21:54:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rokokomann/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free