Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Klemens XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLEMENS XIV 297
intryck gjorde det på allmänheten, då två gamla kardinaler,
vilkas existens man redan hunnit förgäta, buros i bärstol till
konklaven. Den ene var den äåttiotreårige kardinal Conti, den
andre den nittioårige kardinal Oddi, bägge häftiga motståndare
till jesuitorden och kejsardömet obetingat hängivna; kardinal
Oddi kände Josef Il personligen och värderade honom högt.
En av konklavisterna skrev, att Conti i sin portantina sett ut
som ett skelett buret i parad och att man genast lagt honom till
sängs; han förstod ej vad man sade till honom, talade ej och
endast smålog mot de inträdande.
Efter tre månaders intriger och bearbetningar började
Ganganellis namn nämnas allt oftare; hoven i Madrid och Wien hade
ingenting emot hans val, och de mest inflytelserika kardinalerna,
såsom de bägge Albani, Alessandro och hans bror Francesco,
började understödja honom. Vid kvällsomröstningen den 18 maj
tillföll röstmajoriteten Ganganelli, som öppet förklarade, att
jesuitorden måste upphävas.
Den nyvalde påven ville, då han gick till sin svåra uppgift,
antaga namnet Sixtus VI för att erinra om Sixtus V:s stränga
styrelse; men hans vänner bland kardinalerna varnade honom
för att uppväcka hemska minnen, blotta namnet Sixtus väckte
skräck i heliga kollegiet. Ganganelli kallade sig då Klemens XIV.
Josef II skrev strax efter valet till sin mor kejsarinnan, att
den nye påven var av låg härkomst, ty han hade en bror som
var snickare och en brorson som spelade fiol i osteriorna, och
att han inte skulle komma att tilltala romerska adeln och framför
allt inte jesuiterna, vilkas svurne fiende han var. Kejsaren för
sin del ansåg, att Ganganelli var en rikt begåvad man och en
framstående “kasuist“.
Lorenzo Ganganelli var son till en läkare i S. Angelo in
Vado i Urbino och föddes 31 oktober 1705. Han var en blid,
känslig och ädel natur, som hade lätt att låta sig hänföras av
allt stort och skönt. Anspråkslös, bibehöll han sina klostervanor
även på påvetronen, han avskydde pomp och överdåd, prunkande
högtidligheter voro honom motbjudande, och när han kunde,
flydde han från Rom till Castel Gandolfo, där hans största nöje
var att företaga ridturer i bergen och skogarna.
Som regent sökte han grunda den heliga stolens förhållande
till de europeiska staterna på en realpolitisk basis och utnyttja
det faktiska sakläget till kyrkans fördel, utan att komma med
fordringar som i XVIII seklet ej kunde genomdrivas. För det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
