KLEMENS XIV 299 Under dessa månader utarbetade han ett breve, som upphävde jesuitorden; den 2| juli 1773 undertecknade han dokumentet, men uppsköt offentliggörandet för att ytterligare överväga. I början av augusti sammankallade han en kongregation av fem kardinaler, och sedan han låtit dem avlägga ed på att ej yppa vad överläggningarna gällde, framlade han brevet för dem. Under tiden började jesuiterna och deras vänner en fruktansvärd kampanj mot påven. Det utspreds, att spanske ambassadören med våld förmått påven att underteckna brevet och att Ganganelli sedan dess var från sina sinnen. Den romerska befolkningen uppviglades, och “profetissan“ Bernardina Baruzzi, bakom vilken stod advokaten Achilli, förkunnade, att påven blivit en kättare och att han och Karl III skulle hastigt avlida. I Valentino uppträdde en viss Anna Teresa Pali, kallad “Teresa del cuore di Gesù“, och förutsade också påvens och konungens snara död. På Teresa skulle det ha visat sig stigmat liksom fordom på den heliga Teresa, och för att väcka folkets fanatism och utbreda tron på profetissans förutsägelser, delade man ut bitar av hennes kläder, avklippt hår och annat, som, för att citera Theiner, anständigheten förbjuder oss att nämna, allt enligt uppgift doppat i stigmatens blod. Kampanjen mot påven blev så hänsynslös, att man anställde räfst för att komma upphovsmännen på spåren. Tre kardinaler, en i Rom, en i Bologna och en i Ferrara, utförde undersökningen, som bragte i dagen, att jesuiterna voro den drivande kraften i hela agitationen. Men därmed var den ej stävjad. Det började utspridas skamliga rykten om påven, en man av de renaste seder, och som ett gammalt vänskapsband förenade Klemens XIV med greve Niccolò Bischi från Tivoli, vars hustru, Vittoria, var en ovanlig kvinna, gjorde man försåtliga antydningar om ett förhållande mellan påven och signora Bischi och kallade henne “Sibilla tiburtina“ — Sibilla, emedan man misstänkte att hon hade inflytande på påven, och “tiburtina“ emedan det i Tivoli fanns ett romerskt tempel helgat åt Sibyllan. De främmande staternas representanter och hela romerska allmänheten väntade med obeskrivlig spänning på resultatet av den klausur påven ålagt sig. Först den 17 augusti fick man veta, att jesuitorden var upphävd. Den 9 på aftonen överlämnade monsignor Macedonio brevet, som upphävde jesuitorden, till generalen Ricci, och som påven befarade gatupplopp, besattes jesuiternas institutioner med polis. Notarier förseglade arkiv och sakristior, kardinal Corsini förde i sin egen vagn jesuitgeneralen