- Project Runeberg -  Rokokomänniskorna i Rom och Italien /
316

(1922) [MARC] Author: Kazimierz Chledowski Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Samlarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316 ROM (1844) och i Rossinis “Otello“ i Bologna. Längre fram (1860) blev han chef för italienska operan i Paris, och i ett verk av honom, den på sin tid berömda operan “Genuina“, uppträdde Adelina Patti 1872 i Covent Garden i London. Furstinnan Elisa blev gift med signor Ricci och mor till den ryktbara grevinnan Walewska. Furst Stanislaus dog i Florens 1833. Angelika Kauffmann har målat ett utmärkt porträtt av honom. IV. En stor del av de romerska biblioteken uppstod eller åtminstone vidgades betydligt under XVIII seklet. Tullbetjänterna, som vid Porta del Popolo genomletade resenärernas kappsäckar, konfiskerade endast nya franska böcker, framför allt ateisten Voltaires skrifter, dammiga luntor i pergamentband lämnade de oan» tastade. Också tog handeln med gamla böcker allt större omfattning i Rom, helst några mycket framstående kardinaler hörde till samlarna. Den mest kände och mest originelle av dem var kardinal Passionei, som romarna på grund av hans despotiska temperament kallade kardinal Scanderbeg, ja till och med paschan från Fossombrone. Passionei var nämligen bördig från denna lilla stad, där han hade sett dagen redan 1682. Han var känd för sin lärdom och språkkunnighet, och Klemens XI skickade honom som nuntie till Holland, Schweiz och Wien, vadan Passionei hade sett betydligt mera av världen och livet än flertalet andra kardinaler, vilkas längsta färd var en promenad utåt Campagnan. Voltaire ansåg Passionei för den mest begåvade av kardinalerna och endast beklagade, att han var så gammal. Han skrev till en av kardinalens bekanta: “Je serais fort aise, avant que nous partions lui et moi de ce sot monde, quil sut combien je le respecte.“ Voltaires sympati skadade dock icke kyrkofursten, därtill hade han gjort kyrkan alltför stora tjänster, kunde t. ex. berömma sig av att ha omvänt hertigen av Würtemberg till katolska tron, och han var allmänt ansedd som en man av oförvitliga seder. Casanova beskriver kardinalen som excentrisk, fåfäng och lösmynt. Då han för första gången uppvaktade honom — det var efter äventyrarens flykt ur Venedigs fängelse — fann han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 3 13:09:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rokokomann/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free