SAMLARNA 317 honom i ett stort rum, där det ej fanns någon stol utom den kardinalen själv satt på. Audiensen varade kort, men nog länge för att Passionei skulle hinna anförtro äventyraren, att han ej tyckte om påven. Vid andra besöket bad Passionei Casanova, att han skulle berätta om sin flykt. Men återigen fanns ingen stol. — Var skall jag sätta mig, Ers Eminens? frågade Casanova. På golvet? Kardinalen ringde, en betjänt bar in en taburett. Men taburetten var obekväm, och Casanova påskyndade sin berättelse. Kardinalen var missbelåten och förklarade, att venetianaren berättade dāåligt. — Nåja, på en taburett! ..…. — Jaså, du är bekväm av dig. För att blidka Casanova skänkte honom Passionei sitt liktal över prins Eugen, “skrivet på god latin“, förklarade han självbelåtet. Casanova gengälldade artigheten genom att vid lägligt tillfälle sända kardinalen en vacker upplaga av Pandekterna, som han kommit över i Schweiz. På en audiens i Vatikanen frågade honom påven, om Passionei tagit emot gåvan. — Ja, jag tror att han täckts göra det. — I så fall får han skicka Winckelmann att betala dig för boken. — Jag är ingen handelsman, jag tar inte emot pengar. — Då får kardinalen skicka tillbaka Pandekterna. — I så fall skickar jag tillbaka hans liktal. Påven brast i skratt; tydligen tyckte han inte om kardinalen. Dagen därpå skickade verkligen Passionei Winckelmann till Casanova med pengar för kodexen. Äventyraren tog ej emot pengarna, och boken skänkte han till Vatikanska biblioteket. Påven tilldelade Casanova orden “Gyllene sporrens“ kors, varöver äventyraren var mycket stolt; men då Casanova sedermera bar denna dekoration i Varschau, rådde honom furst vojevoden Czartoryski átt gömma det där tecknet: “C’est une drogue que n’osent plus porter que les charlatans.“ Casanova ville inte gälla för charlatan. Passionei avskydde jesuiterna. Kardinalens kammartjänare, också en smula biblioman, ordnade var morgon de nyankomna böckerna på ett stort bord vid fönstret, och efter frukosten såg Hans eminens igenom nyheterna. Regelbundet hände, att om