Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Konstnärerna i Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTNÄRERNA I ROM 325
tyranniserade henne, använde han henne beständigt som modell
i de mest vågade poser. Den dygdiga romarinnan hade skrupler
och rådfrågade sin biktfader, hur hon borde handla. Men den
förståndige prästen tog saken lugnt och rådde henne att
fortsätta att posera, ty om hon ej underkastade sig detta obehag,
skulle maken skaffa sig en annan modell, och då-kunde det bli
an värre.
Vänskapen mellan Mengs och Winckelmann, dessa två
teoretiker, för vilka endast den grekiska och romerska forntiden
existerade, blev ytterst skadlig för mäålarkonstens utveckling i
Rom. På den tiden stod den franska skolan högt, och vad man
än må kunna förebrå rokokons konst, så kan man omöjligt
frånkänna den nya idéer, vinnande behag och en betagande kolorit.
Nu började emellertid dessa båda vänner, målaren och
arkeologen, en så förbittrad strid mot allt vad modernism hette, så
energiskt försökte de återinföra den antika klassicismen, om än
i förfalskat skick, att ingen konstnär som kom i deras sällskap
förmådde stå emot det skadliga inflytandet. Deras teorier funno
stöd hos Gavin Hamilton, en skotte, som hade kommit till Rom
som ung för att studera mäåälning och stannade kvar där hela
livet. Han var en arbetsam konstnär, konsten helt hängiven,
tecknade väl och var hemma i människokroppens anatomi. Sina
ämnen hämtade han mestadels från antiken, men ibland även
från renässansen. I några av sina målningar imiterade han
Rafael, och under inflytande av kulten utgav han 1772
verket “Schola Italica Picturae“. Hamilton var god vän med
Jenkins, och liksom denne företagsamme engelsman började
han samla och handla med antikviteter, och på äldre dagar
övergav han mâåleriet nästan alldeles och sysselsatte sig uteslutande
med att spana efter antika skulpturverk och göra grävningar
bland ruinhögarna i Albano, Genzano, Castel Gandolfo och Roma
Vecchia. Som vi skola se hade han i konstnärligt avseende ett
mycket ogynnsamt inflytande på Canova.
ll.
Under XVIII seklet uppstod ett oräkneligt antal
vetenskapliga akademier, XVIII seklets lösen var konstakademier. Under
renässansen utbildade sig målarkonstens och skulpturens mästare
i guldsmedsbutiker och stenhuggerier, i berömda konstnärers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
