Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Papa Braschi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 ROM
IlI.
Förhållandet mellan Wien och Rom var inte heller det bästa.
Österrikiska husets missnöje med den heliga stolen uppstod, då
Benedikt XIV ej ville erkänna Frans I|, hertig av Lothringen,
Maria Teresias gemål, som kejsare, utan understödde bayerske
kurfurstens anspråk på kejsartronen och sände monsignor Stappani,
sedermera kardinal, till honom som nuntie. Längre fram
motsatte sig Rom kejsar Josefs liberala reformer, och framför allt
vägrade det upprepade gånger sin sanktion till
klosterindragningar, trots det välbehövliga i åtgärden, ty det fanns i Österrike ej
mindre än 2,000 kloster.
Pius VI, som gjorde sig stora illusioner om sitt personliga
inflytande, beslöt att resa till Wien för att förmå kejsaren till
eftergifter. Josef Il fick vetskap om påvens avsikt, och då han
ej ville vålla honom någon missräkning, sände han honom i
december 1781 en kort skrivelse, vari han betygade sin djupa
vördnad för kyrkans överhuvud men på samma gång förklarade,
att om syftet med påvens resa var att avhandla frågor som
kejsaren redan avgjort, så var det ej skäl han besvärade šig, ty
kejsarens beslut voro enliga med förnuft, rättvisa, humanitet och
religion. Brevet gjorde dock ej avsedd effekt, påven kungjorde
i konsistoriet, att han hade för avsikt att anträda den långa och
besvärliga färden till Wien. Två dagar senare avreste han
verkligen från Rom, efter att till kardinal Conti ha överlämnat “l’anello
pescatorio“ och givit statssekreteraren Pallavicini vidsträckt
maktbefogenhet. |
Resan började under de gynnsammaste auspicier; de italienska
städerna beredde Pius VI ett högtidligt mottagande. I Cesena,
påvens födelsestad, rådde stor glädje, till Bologna anlände
Ferdinand, hertig av Parma, och i Ferrara väntades Pius av en
lysande avdelning av ungerska adelsgardet till häst, som på
Josef Il:s order skulle ledsaga påven ända till Wien. Vid
venetianska gränsen välkomnades Pius av de båda procuratori di S.
Marco, Manin och Contarini, i Görz väntade greve Cobenzel, i
Lublin ärkehertiginnan Marianna och i Wiener-Neustadt kejsaren
själv.
I Wiens Hofburg presenterade Josef Il för påven sin minister
Kaunitz, som man i Rom tillskrev ett för kyrkan ogynnsamt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
