Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Papa Braschi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 ROM
i stället för sångerskornas oskuldsfulla röster endast hördes
rasslet av guld, ty där spelades mycket högt.
I krönikan över societetstilldragelser under Pius Vl:s tid
inregistrerades som den mest storslagna festligheten den bankett
Bernis anordnade med anledning av Dauphins, Marie Antoinettes
sons, födelse.
Kuriren, som avsänts från Paris för att meddela kardinalen
den glada händelsen, anlände till Rom 2 november 1781; på
elva dagar hade han tillryggalagt den långa vägen. Bernis
uppehöll sig just då i Albano, men han flyttade genast tillbaka till
Rom och lät under tre aftnar illuminera sitt palats vid Corson,
och 3 mars 1782 samlade han alla kardinaler och ambassadörer
hos sig på en bankett.
Monti hade skrivit en kantat för högtidligheten, och
Cimarosa hade satt musik till den. Innan konsertens början uppstod
emellertid en tvist om “försteget“, som länge lät tala om sig.
Två vagnar hade nästan samtidigt åkt upp framför palatsporten,
den ena från gatan åt piazza SS. Apostoli, den andra från
Markustorget (Piazza di Venezia). I den förra satt kardinalen av
York, i den senare senatorskan Rezzonico, född
Buoncompagni-Ludovisi, tvenne påvars nepot och dotter till fursten av
Piombino. Kuskarna höllo in hästarna, men kardinalens moretto, som
bar en tänd fackla, vände den snabbt mot senatorskans hästar,
så att de ryggade tillbaka, och under tiden åkte kardinalen först
upp till porten. Senatorskan blev så vred, att hon ej ville
intaga den för henne reserverade högsätesplatsen, och det var med
svårighet hon lät sig blidkas. Dagen därpå infann sig kardinalens
maggiordomo i hennes palats och frambar hans ursäkt, men den
indignerade senatorskan lät hälsa Hans eminens, att hon skulle
låta sina tjänare prygla hans lakej och att kardinalen ej var lika
väluppfostrad som sin bror, vilken då han på piazza Navona
hade mött hertigen av Glocester hade låtit honom åka först.
Kardinal de Bernis tillställde visserligen lukulliska banketter,
men på grund av sin klena hälsa levde han själv mycket enkelt.
M:me Vigée Le Brun, som en gång var på middag hos honom
tillsammans med Angelika Kauffmann, lade märke till att värden
àt endast litet grönsaker.
Med revolutionen togo kardinalens glansdagar en ända.
Jakobinerna ville ha andra slags ambassadörer än Ludvig XVI. De
Bernis blev avskedad från sin post, förlorade en stor del av sin
förmögenhet, och, vad som kanske smärtade honom djupast,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
