PAPA BRASCHI 365 Verona (1784) gjort försök att stiga upp i ballong, till stor häpnad för allmänheten. ! I fem år levde Cagliostro i den underjordiska fängelsehålan. Den 28 augusti 1795 spreds underrättelsen, att han dött av slag; men en vatikansk tjänsteman omtalade för antikvarien Hirt, att man strypt honom, emedan han blivit galen och kastat sig över prästen, som besökte honom. Hirt skrev genast härom till den ryktbare Lavater, som mycket intresserade sig för Cagliostros öde. Inkvisitionens dödsdom över Cagliostro och det ohyggliga straff den utbyttes mot gjorde ett pinsamt intryck i hela Europa. Man ansåg domen alltför sträng och orättvis. Frimureriet hade vid denna tid redan nått en oerhörd utbredning, och det fanns knappast någon mera framstående person i Europa, som ej tillhörde någon frimurarloge. Endast i Frankrike fanns 1776 trehundra loger, och hela Tyskland hyllade “illuminismen“. Man kan alltså förstå, att processen mot Cagliostro och domen över honom skulle väcka stor uppståndelse, och hans öde var känt till och med bland de napoleonska trupper, som hade besatt norra och mellersta Italien. Våren 1796 kom general Dombrowski med sin legion till San Leo. Han frågade genast efter Cagliostro, men “mästaren“ levde icke längre. Dombrowski lät lössläppa alla inkvisitionens fångar och underrättade dem härom i en kort proklamation: “Amis, vous êtes libres! La République Cisalpine, en détruisant une des Bastilles du gouvernement pontifical, vous a rendu tous vos droits.“ Då fångarna lämnat fästningen, sprängde de republikanska trupperna den i luften. Cagliostro har flere fiender än försvarare, men även sådana har han många. Hur det är förtjänar han ändå en hedersplats bland charlatanerna. Han förstod att hypnotisera sin omgivning och sina åhörare, och hans kraftiga personlighet utövade en mäktig verkan. Född despot påtvang han andra sin vilja, hänsynslöst och brutalt, men själv böjde han sig för ingen. Han var ytterst verksam, sov ibland endast några timmar i en länstol, åt mycket litet, mest sin favoriträtt makaroni, och drack endast ? Nästan samtidigt, 6 juli 1784, företog Johan Stuwer i Wien en ballonguppstigning med sex passagerare. Giacomo Casanova, som då vistades i Wien, ämnade deltaga gången därpå, men hans väninna Francesca Buschini skrev och bönföll honom att låta bli, ty han var alltför tung.