Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Papa Braschi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 ROM
vatten. Kvinnorna hade intet välde över honom, vilket i viss
mån utgjorde hans styrka. Han talade franska flytande, kunde
latin och italienska och något arabiska, men mest hemma var
han i portugisiskan, vilket gjorde att man trodde honom vara
portugisisk jude. Bland den stora allmänheten ansågo honom
somliga vara satan själv, uppstigen från helvetet för att förföra
människorna, andra en muhammedan, och det fanns även sådana
som trodde, att Cagliostro och greve de Saint-Germain voro en
och samma person. Bäst karakteriserar honom en vers under ett
kopparstick av Devér, utfört 1786 efter ett porträtt av Guerini:
L’homme dans chaque siècle a connu les prestiges;
Ce docteur que tu vois a profité des siens:
ll étudia l’homme et grand magicien,
Sur l’ignorance humaine il fondit ses prodiges.
VII.
Efter sitt första italienska fälttåg besatte Napoleon de
Kyrkostaten tillhöriga s. k. Legationerna, som ej förmådde värja sig mot
inkräktarna. Genom fördraget i Tolentino av den 19 februari 1797
köpte sig Pius VI några ögonblicks lugn, men han måste erkänna
franska republiken och avträda Bologna och Romagna till den.
General Bonapartes bror Josef, sedermera konung i Neapel
och Spanien, skickades av Frankrike som ambassadör till den
sålunda stympade Kyrkostaten. Josef Bonaparte anlände till Rom
den 31| augusti 1797 åtföljd av gemål och syster och tog tills
vidare in i osterian “di Monsieur Pio“ i närheten av Spanska
torget. Inom kort hyrde han dock palazzo Corsini vid Lungara,
där fordom drottning Kristina av Sverige hade bott.
I ambassadörens svit befunno sig Eugen Beauharnais, en
då sjuttonårig yngling, son till Josefine, Bonapartes gemål, och
general Leonard Duphot, en ung fanatisk republikan, litteratör
och skald. Hans ode “Hjältarna som stupa för friheten“ sjöngs
med förkärlek i franska armén. Duphot var förlovad med en
syster till Josef Bonapartes gemål, Desirée Clary, som i december
också anlände till Rom åtföljd av sin mor. Familjen Clary var
bördig från Marseille och tillhörde en gammal rik köpmanssläkt.
General Bonaparte hade vid denna tid ännu icke för avsikt
att uppvigla romerska befolkningen mot påven och införliva
Kyrkostaten med Frankrike; tvärtom hade han ålagt sin bror att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
