Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Canova
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 ROM
sig och skrev efter en faster i Possagno, som skulle sköta
hushållet åt honom. Men fastern tålde ej det romerska klimatet och
måste återvända till hembygden. Då ville det sig så lyckligt,
att makarna Girolamo och Luigia Giuli Boccolini kommo i
konstnärens väg och just sågo sig om efter någon liten syssla. Canova
engagerade dem, och Luigia blev en verklig skatt för honom
hela hans liv igenom, sörjde för alla hans behov och vakade
över att han ostört fick ägna sig åt sin konst.
Canovas rykte växte. Volpato blev hans vän för livet, och
då det beslöts, att en minnesvård skulle resas över Klemens XIV,
rådde Volpato och Gavin Hamilton monsignor Giorgi, det stora
skulpturverkets donator, att han skulle anförtro det åt venetianaren.
Men monumentet krävde stora utlägg för marmor och
arbetslöner, och den unge bildhuggaren hade ej de nödiga medlen.
Utan att yppa något för konstnären sålde då Luigia sina
anspråkslösa smycken och erbjöd Canova pengarna. Luigia, bördig från
Ravenna, var en ovanlig kvinna, man skulle vilja säga, att
försynen hade sänt henne till den i sina konstnärsdrömmar
försjunkne Canova. Dessutom besatt hon en för en borgarkvinna
rätt ovanlig bildning och var så pass mycket målarinna, att hon
målade flere porträtt av sin husbonde.
Monumentet över Ganganelli uppsattes i SS. Apostoli och
inbragte sin upphovsman stora lovord och väckte avund bland
de romerska konstnärerna. (Canova var dock icke nöjd med sitt
verk och sade till en av sina vänner: “Jag ser, att jag ännu har
lång väg framför mig, innan jag hinner målet.“ Efter Klemens
XIV:s monument följde beställningen på en gravvård över Klemens
XIII, som skulle resas i Peterskyrkan. Don Abbondio Rezzonico
bekostade den. De romerska konstnärerna höjde ett anskri av
förbittring över att denne “Venezianello“ ämnade understå sig
att träda upp i kretsen av konstens mästare.
Då Canova började detta arbete, hade han ett sparat kapital
av 4,000 scudi, och med dessa pengar underhöll han modern på
landet och sin halvbror Giambattista Sartori i seminariet i Pavia.
3,000 scudi hade han deponerade hos notarien Boni, 500 hos en
släkting. Bägge förskingrade de anförtrodda medlen, och Canova
stod ånyo utan tillgångar inför det redan påbörjade stora
företaget. Han arbetade också utan rast och utförde bland annat
den vackra Psyke, som nu finns i England, och Adonis, som
lagerkransas av Venus, allt under det han oförtrutet arbetade på
det påvliga gravmonumentet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
