- Project Runeberg -  Rokokomänniskorna i Rom och Italien /
404

(1922) [MARC] Author: Kazimierz Chledowski Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Ugo Foscolo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ADERTONDE KAPITLET.
UGO FOSCOLO.

l.

Vid den tid då alla Europas förtryckta folk riktade sina
blickar på Bonaparte och hoppades på befrielse av honom, började
Foscolo göra sig känd i Venedig. Han var då en knappt
tjugoårig yngling, som skrev vackra sonetter och erövrade
kvinnohjärtan, trots att han snarare liknade en apa än en Apollo. En
samtidas beskrivning på hans yttre låter ej tjusande. Maria Pieri
berättar, att Ugo hade rufsigt rött hår, utstående panna, små
brinnande ögon och vanskapta gulbleka kinder. Oändligt livlig
och talför, fast han besvärades av en lätt stamning, sprang han
från kafé till kafé i Venedig, klädd i en sliten, urblekt grön
kappa, och berättade om sina olyckor för alla, som ville höra på.

Han hade verkligen skäl till klagan. Han var son till
venetianaren Andrea Foscolo, läkare på ön Zante, gift med en
grekinna, Diamanta Spathis, dotter till en skräddare. Han föddes
den 6 februari 1778; sina första år tillbragte han på Zante,
därifrån flyttade han med föräldrarna till Dalmatien, och då han var
tio år, dog fadern. Modern måste med barnen återvända till
Venedig för att där med bistånd av mannens släkt söka draga
sig fram och skaffa sönerna uppfostran. Hon bodde i Sestiere
di Castello, i ett gammalt hus, där det ej fanns rutor för fönstren
och endast smutsiga skynken skyddade stackarna för regn och,
köld. Också blev den joniska ön med dess sol, dess palmer och
rosmariner det ideal, som alltid hägrade för Ugos fantasi. “Sacra
città e Zacinto!“ upprepade han ofta, och han kände sig som till
hälften grek, till hälften venetianare. “Greco di nascita, Veneto
d’origine e d’elezione“.

Trots fattigdomen lyckades verkligen läkaränkan skaffa sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 21:54:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rokokomann/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free