Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Ugo Foscolo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UGO FOSCOLO 405
faderlösa en viss uppfostran. Ugo skickade hon i skola till San
Cipriano i Murano, där gossen fick läsa klassiska språk och fick
håg för studier. Sedermera började han besöka stadsbiblioteket,
Marciana, vars bibliotekarie, Jacopo Morelli, stiftade närmare
bekantskap med honom och fattade tycke för honom.
Revolutionsnyheterna från Frankrike försatte sinnena i allt
häftigare jäsning; den lättantändlige Ugo började skriva oden
fulla av patriotisk glöd, för den unga fantasien hägrade det
antika Greklands hjältegestalter, romerska republiken var hans ideal.
Hela Venedig var i eld och lågor, de segrar Bonaparte vann
betraktades som ltaliens segrar, man trodde på den franske hjältens
löften, att frihet och oavhängighet skulle komma att härska även
på apenniniska halvön. Patriciern Alessandro Balbi skrev, att
han skulle vilja bli hedning för att kunna tillbedja Bonaparte,
denne underbare man, vars blick omfattade omätliga horisonter.
Då Napoleon 1796 uppenbarade sig i Italien, välkomnade honom
Ugo med ett ode, som var en apoteos av revolutionen och dess
store son, han förutsade sitt fädernesland en ny tid av lycka och
pekade på Auroras strålar, som redan upplyste horisonten.
“Friheten“, säger han i sin dikt, “stiger ned till Italien från Alperna;
den ljuder i sången från de tusende soldater, som förkunna den,
vägen för den banas av en ung härförare, en segerherre. I hela
världen ha de orättrådiga regeringarna redan störtats, blott i
ltalien härska de alltjämt. Italien, bundet i träldom, ligger orörligt,
försoffat, lamslaget av förtvivlan. Men se, nu begynner striden
på dess egen mark; se hus i lågor, se förhärjade fält, se
framtàgande legioner, blod som strömmar: friheten vinner seger!“
Italia, Italia, con fulgenti rai
Sul’orizzonte tuo sorge l’aurora
AÅnnunziatrice di perpetuo sole.
Nästan samtidigt, och han var då sjutton år, framträdde han
med tragedien “Tieste“, där han återupptog ett ämne, som redan
de största dramaturger hade sceniskt behandlat. Den unge
Foscolo lät sig ej avskräckas av att han till föregångare hade
Euripides, Seneca, Crébillon och Voltaire, att de redan hade förtalt
denna den hemskaste fabeln i den grekiska mytologien, Tyestes
kärlek till sin svägerska Aërope och hennes gemål Atreus hämnd.
Tragediens skildring av aristokratiens kamp mot demokratien
avsåg att uppvigla venetianska folket mot patriciatets förtryck,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>