Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Ugo Foscolo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 ROM
upphöjda känslorna i den mänskliga naturen, kulten av
fäderneslandet, familjen, äran, oändligheten och odödligheten, och en
fransk kritiker, Étienne, har uttalat den övertygelsen, att lika
länge som italiensk poesi kommer att existera, lika länge kommer
denna dikt att läsas. “Sepolcri“ har, så vitt vi veta, blivit översatt
yra gånger till tyska, två gånger till grekiska, en gång till spanska
och en gång till latin.
Ill.
Under sin vistelse i Brescia blev Foscolo samtidigt med
Canova vald till deputerad i Cisalpinska republikens
rådsförsamling (Consiglio di Stato). Vi ha dess mindre skäl att här
inlåta oss på poetens politiska verksamhet som de deputerade
visserligen tillätos yttra sin mening, men alla beslut fattades av
den napoleonske vicekonungen. På vilken plats poeten än kom,
stred han emellertid tappert för sina demokratiska grundsatser,
städse var han patrioten, och då han kallades till professuren
i vältalighet vid Pavias universitet, entusiasmerade han med sina
föredrag ungdomen och hela den litterära världen i Milano. Efter
installationsföreläsningen anordnade hans vänner en stor bankett
för honom, vilken hade den olyckliga påföljden, att Foscolo blev
ganska illa sjuk och återföll i den melankoliska stämning, som präglat
Ortis brev. Det tycks emellertid som om poeten trots sitt
tungsinne varit ganska fäst vid livet, ty han tog ihärdigt in någon
sorts livselixir och dekokter på kinin, och en av hans vänner
spådde skämtande, att livselixiret skulle bli orsaken till hans död.
Poetens melankoli skingrades av ett nytt tycke, vars föremäl
var en ung contessa Francesca Giovio vid Como, en platonisk
kärlek, som han sökte jaga ur tankarna genom studiet av Koran.
Under ungdomsåren i Venedig hade han studerat bibeln; nu ville
han lära känna muhammedanernas moralgrundsatser, och då
greve Giovio litet förvånad började skämta, att han måtte ämna
tillägna sig muhammedanska seder, svarade Foscolo, att han läste
Koran med stort intresse, ty liksom Abrahams religion hade
även den sin källa i Arabien, den var skriven i samma stil och
förkunnade samma lära om Skaparen, som straffar synden och
belönar rättfärdigheten.
Sitt eget liv inrättade verkligen Foscolo en smula
muhammedanskt, ty han hade en sådan massa erotiska förbindelser
att man nu har svårt att orientera sig bland hans alla ideal. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>