Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Ugo Foscolo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UGO FOSCOLO 413
unga contessan var smickrad av poetens hyllning, men själv
insåg han till slut, att det var en hopplös böjelse, ty de grevliga
föräldrarna voro absolut emot ett giftermål. Han slet sig därför
lös från den tillbedda, och att det ej kostade honom någon
övermäktig ansträngning, kan man sluta därav, att hans hjärta
samtidigt brann för Lucia Frappoli, hustru till Gaetano Battaglia
i Milano, och dessutom glödde av lidelse för Maddalena Bignami,
en tjusande bankirfru. Av ett brev på dålig franska, funnet bland
hans papper, framgår, att de italienska kvinnoidealen ej förslogo
för detta vittfamnande hjärta och att han ej föraktade ens de
parisiskor, som följde den segrande franska armén till Lombardiet.
Till alla dessa damer, de sistnämnda säkerligen dock undantagna,
skrev han brev lågande av sydländsk lidelse. Så länge den
poetiska stämningen varade, trodde han nog själv På sina
utgjutelser.
Denna kärlekskorrespondens en gros hindrade honom i hans
författarskap. Han var medveten om det och klagade för Brunetti,
att han var “dum, ärkedum, ty han gjorde ingenting, läste föga,
och dagarna gingo, utan att han lämnade något bestående efter
sig“.
Då franska regeringen indrog professuren i vältalighet i Pavia,
måste han tänka på att förtjäna sitt bröd och nyktrade till. Han
började skriva kritiska artiklar för “Giornale di Scienze, lettere
ed arti“; men hänsynslös som alltid uppretade han hela den
litterära världen mot sig genom sina skarpa kritiker, och en storm
bröt lös. Man gäckades, att Foscolo:
Çon barba incolta e tutto rabbuffato
Sospirava, torcea gli occhi traversi,
Insomma egli facea de’brutti versi.
Från denna tid förskriver sig säkert det i träsnitt
mångfaldigade porträtt av honom, där han utmärglad, med insjunkna
ögon och rufsigt hår tycks sitta och förgäves vänta på inspiration
till en dikt.
Så illa var det dock icke; Foscolo hade just börjat på sina
“Gratier“, ett poem, som vi skola återkomma till, och fullbordade
i mitten av İ81l0 “Ajax“, en tragedi på 1,750 verser, som den
15 oktober samma år uppfördes på Scalateatern. Teatern var
fullsatt av en lysande publik, däribland åtskilliga av poetens
älskarinnor. Ämnet för tragedien var grekernas inbördesstrid
utanför Trojas murar. Första och andra akten rönte ett så pass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
