Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Lord Byron i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LORD BYRON I ITALIEN 437
att “på något skamlöst sätt bedraga poeten“. Bedrägeriet måtte
ha varit av allvarsamt slag, ty Byron såg sig nödsakad att stämma
köpmannen. Denne blev fälld, och domen var ganska, sträng,
men Byron lade sig ut för brottslingen, som tack vare detta
ingripande slapp med en veckas fängelse. Av rättegången tycks
emellertid ha framgått, att köpmannen genom ett formligt
kontrakt avstått sin hustru åt engelsmannen på ett års tid.
Ill.
Efter återkomsten från Rom hade Byron börjat skriva på
fjärde sången av “Childe Harold“, som till andan vitt skiljer sig
från den tredje, skriven i Schweiz. Medan man i den sistnämnda,
. mera filosofiska, spårar inflytandet av den panteistiske Shelley,
som poeten bodde tillsammans med i Genève, är den fjärde
sången mera beskrivande, mera saklig. Intrycken från Venedig
och Rom göra sig här gällande, kanske också umgänget med
Hobhouse, en nykter, praktisk man med intresse och blick för
den yttre världen. Under sina promenader med vännen
avhandlade Byron innehållet i sången, som han just arbetade på, och
Hobhouse, mer historiskt beläst än poeten, riktade hans
uppmärksamhet på många romerska fornminnen. Detta framgår av
den kommentar Hobhouse utgav till fjärde boken av “Childe
Harold“ under titeln “Historical illustrations to the fourth canto
of Childe Harold“.
Denna fjärde sång ger uttryck åt den hänförelse Rom väckte
hos poeten, och den innehåller en rikedom på reflexioner och
tankar, som den eviga stadens hävder ingivit honom. “Rom, du
själens stad, du övergivna moder till störtade riken“, “du folkens
Niobe“, utropar Byron, och han skjuter nu åt sidan den engelske
riddare, som uppträdde i diktens första sånger, och träder fram
i egen gestalt, som skalden Byron. Och då han väl avkastat
masken, begágnar han varje tillfälle att säga ut allt som ligger
honom på hjärtat, slunga sin förbannelse över dem som förgiftat
hans liv. Han glömmer inte ens lady Caroline Lamb, som i sin
nyss utgivna roman “Glenarvon“ försökte hetsa den allmänna
opinionen èmot honom i England.
Byron hade ett fredligt sinnelag, var av naturen glättig,
lättroad som ett barn och färdig att skratta åt allt lustigt, meńn han
kunde också vara en oblidkelig fiende. Mot sin hustru hyste han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
