Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Lord Byron i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LORD BYRON I ITALIEN 447
Men det vackra vilddjuret började bli besvärligt för Byron,
det inkräktade på hans frihet och förföljde honom med sin
svartsjuka. Poeten var ej Margherita trogen, bakom hennes rygg
hyrde han en annan liten bostad, ett slags “Casino“, dit han
inbjöd nya väninnor. Hans vänner sökte för övrigt övertala honom
att skicka Margherita tillbaka till bagaren, ty hon var en visa i
hela Venedig. Margherita märkte, att hennes herravälde över
Byron led mot sitt slut, och då en kväll, vintern 1818—19, poeten
äntligen tog bladet från munnen och förklarade för henne, att
hon måste lämna palatset, svarade hon, att innan dess skulle
hon döda både honom och sig själv. Dagen därpå, då Byron
satt vid middagsbordet, kom hon instörtande i rummet, kastade
sig över honom, vred bordskniven ur hans hand och sårade
honom lätt i fingret; betjäningen skyndade emellertid till och
avväpnade den mordiska kvinnan. Nu var Byrons tålamod
uttömt; han gav sina gondoliärer order att sätta henne i en gondol
och föra hem henne.
Margheritas energi var också uttömd; det föreföll, att hon
med smärta men med fullkomlig resignation fogade sig i domen.
Då hon stigit i gondolen, som skulle föra henne för alltid bort
från Byron, förhöll hon sig till en början lugn; men när båten
hunnit ut på mitten av Canal Grande, sprang hon upp likt en
tigrinna och kastade sig med ett språng i vattnet. Gondoliärerna
lyckades emellertid draga upp henne, och genomvåt och
stelfrusen lät hon sig motståndslöst föras hem till mannen.
Efter skilsmässan från Margherita gav Byron en mindre
entusiastisk karakteristik av henne än tidigare. Han vidhöll
visserligen, att bagarhustrun hade åtskilliga goda egenskaper utom sin
ovanliga skönhet och energi, men hon var genomfalsk, skröt
öppet om sitt välde över honom och berättade genom vilka finter
hon behärskade honom. Också föll hon offer för sin egen
dumhet.
Den senare romantiken, som idealiserade Byron, kunde ej
finna sig i att Margherita Cogni var en alldaglig kvinna och ej
en hjältinna värdig den snillrike skalden. Litteratören Gian
Battista Cipro uppförde 1837 på en av Venedigs teatrar ett drama
med titeln “Lord Byron a Venezia“, där den vildsinta
bagarhustrun uppträder som en fridens ängel och försonar Byron med
hustrun. Lady Byron kommer till Venedig, lär händelsevis känna
Margherita och får veta, att poeten bedrager dem båda; ett
gemensamt öde förenar dem alltså. Den ädla Margherita gifter sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
