- Project Runeberg -  Rokokomänniskorna i Rom och Italien /
453

(1922) [MARC] Author: Kazimierz Chledowski Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Lord Byron i Italien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LORD BYRON I ITALIEN 453

Byron tyckte inte om att kvinnor åto mycket; fick han se
någon markisinna med god aptit förtära en fårkotlett, var hon
ohjälpligt förlorad i hans ögon. Han ansåg svält som ett medel
att förandliga sig, hade själv praktiserat det och ville se teorien
bekräftad hos sina ideal. Och grevinnan Guiccioli tycktes
verkligen leva blott på luft. Signora Albrizzi anmärkte, att Byron, som
alltid stod under någon kvinnas välde, gärna urskuldade sig genom
att i den vackra despoten se ett slags högre väsen. Och som ett
sådant föreföll honom från första ögonblicket grevinnan Guiccioli.

Några dagar voro tillräckliga för att även Teresa skulle så
förälska sig i poeten, att hon efter avresan från Venedig till
Ravenna, där det grevliga paret bodde, tre gångẹr svimmade av
förtvivlan över skilsmässan. Under resan skrev hon brev på brev
till Byron, och vid framkomsten till Ravenna var hon mera död
än levande. Först då lorden skrev och lovade att i maj komma
till Ravenna, levde hon upp igen. Byron dröjde dock att infria
sitt löfte, rädd att skada den unga kvinnans rykte genom sitt
besök och rädd även att bli illa sedd av hennes släkt. Då
emellertid Teresa lät honom veta, att hela familjen redan var
förberedd på hans ankomst och att hans besök ej skulle väcka
några som helst obehagliga misstankar, avreste han från Venedig
den första juni. Mengaldo infann sig i palazzo Mocenigo för att
taga farväl av honom och gav honom étt rekommendationsbrev
till sin vän Ercole Trotti-Mosti i Ferrara. Byron framtog ur sin
packning hederslegionens kors och fäste det på vännens bröst
med förklaringen, att en värdigare plats kunde detta hederstecken
ej fà. Korset hade sin egen historia. En engelsk soldat hade
hittat det på Waterloos slagfält och givit det åt Byron.
Poeten gömde länge på detta minne, han bar det i handen, då
han besökte platserna för Wellingtons triumfer, och i Genève
skrev han det berömda odet “On the star of the Legion of
Honour“. Då Ludvig XVIII fick höra talas om denna historia,
frågade han lord Steward, engelske ambassadören i Paris, om
han kände lord Byron. Denne svarade, att han var släkt med
sir Ralph Milbanke, lady Byrons far, och konungen bad honom
då skriva till poeten, att han tilldelade honom hederslegion en
“Må han bära den på bröstet i stället för som hittills i fickan“,
sade konungen. Så vitt man vet bar Byron orden två gånger,
en gång på en bal, som han gav för grevinnan Guicċioli i palazzo
Mocenigo, andra gången, då han mottog ett sändebud från
grekiska folket, som begärde bidrag till den grekiska frihetsrörelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 21:54:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rokokomann/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free