Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Lord Byron i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 ROM
Av den åsikten var också Teresa; men egendomligt nog, då
hennes bekantskap med Byron varat i nära ett år, började greve
Guiccioli uppresa sig (våren 1820) och sprida ut, att grevinnan
hade ett förhållande med engelsmannen. Han spionerade på
dem, men grevinnan var listigare än sin man, och Guiccioli
kunde ej få tillräckliga bevis mot henne för att fordra skilsmässa.
Till sist ville han dock börja process, men fick därigenom hela
Ravenna med omnejd emot sig, ty trots att olyckliga äktenskap
ofta upplöstes, aktade man sig alltid att ge offentlighet åt
anledningen till skilsmässan. De otrogna hustrurnas män voro måna
om familjens heder. På tvåhundra år, försäkrar Byron, hade det
ej i Ravenna inträffat, att en äkta man öppet anklagat sin hustru
för otrohet. Teresas släkt var på det häftigaste uppbragt mot
greven för att han fläckade familjen Gambas goda namn, bröt
mot den äktenskapliga anständighetens kardinalregel. Teresas far
utmanade honom på duell, men förgäves; Guiccioli förklarade
att. han ej ville slåss. Man började uppmana Byron att taga sig
i akt, greven hade redan två lönnmord på sitt samvete och skulle
nog ej draga sig för ett tredje. Teresa bönföll poeten att ej rida
ut till “Pineta“, där det skulle vara lätt att skjuta på honom från
ett. bakhåll. Byron beaktade ej varningarna annat än så till
vida, att han alltid ute uppträdde beväpnad med två pistoler och
stilett; för resten menade han, att Guiccioli var alltför snål för
att.ge ut tjugo studi för att leja en bravo.
Krigstillståndet mellan greven och Byron förlängdes genom
att ingen advokat ville åtaga sig skilsmässoprocessen för att ej.
få allmänna opinionen emot sig. Det hette om Guiccioli, att
antingen var han ett dumhuvud eller en skurk som få, när han
kunde ställa till en sådan skandal och draga löje över hela
Ravenna. … Greven urskuldade sig med att han ansett förhållandet
mellan Teresa och Byron rent vänskapligt och till och med trott,
att engelsmannen hyste större sympati för honom än för
grevinnan. Härpå svarade man honom, att “ignis fatuus“, “irrblosset“,
såsom italienarna kallade Byron, ju inte var en obekant person
och ingalunda känd för sina rena seder, och dessutom hade
grevens bror redan för ett år sedan från Rom skrivit och underrättat
honom om ryktet, att Teresa bedrog sin make.
För att rädda sin heder tog slutligen familjen Gamba själv
saken om hand. Teresa ingick till Rom med en anhållan om
skilsmässa, som hon grundade på mannens skamliga beteende emot
henne. Greven sökte med alla medel avvärja skilsmässan av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
