458 ROM Av den åsikten var också Teresa; men egendomligt nog, då hennes bekantskap med Byron varat i nära ett år, började greve Guiccioli uppresa sig (våren 1820) och sprida ut, att grevinnan hade ett förhållande med engelsmannen. Han spionerade på dem, men grevinnan var listigare än sin man, och Guiccioli kunde ej få tillräckliga bevis mot henne för att fordra skilsmässa. Till sist ville han dock börja process, men fick därigenom hela Ravenna med omnejd emot sig, ty trots att olyckliga äktenskap ofta upplöstes, aktade man sig alltid att ge offentlighet åt anledningen till skilsmässan. De otrogna hustrurnas män voro måna om familjens heder. På tvåhundra år, försäkrar Byron, hade det ej i Ravenna inträffat, att en äkta man öppet anklagat sin hustru för otrohet. Teresas släkt var på det häftigaste uppbragt mot greven för att han fläckade familjen Gambas goda namn, bröt mot den äktenskapliga anständighetens kardinalregel. Teresas far utmanade honom på duell, men förgäves; Guiccioli förklarade att. han ej ville slåss. Man började uppmana Byron att taga sig i akt, greven hade redan två lönnmord på sitt samvete och skulle nog ej draga sig för ett tredje. Teresa bönföll poeten att ej rida ut till “Pineta“, där det skulle vara lätt att skjuta på honom från ett. bakhåll. Byron beaktade ej varningarna annat än så till vida, att han alltid ute uppträdde beväpnad med två pistoler och stilett; för resten menade han, att Guiccioli var alltför snål för att.ge ut tjugo studi för att leja en bravo. Krigstillståndet mellan greven och Byron förlängdes genom att ingen advokat ville åtaga sig skilsmässoprocessen för att ej. få allmänna opinionen emot sig. Det hette om Guiccioli, att antingen var han ett dumhuvud eller en skurk som få, när han kunde ställa till en sådan skandal och draga löje över hela Ravenna. … Greven urskuldade sig med att han ansett förhållandet mellan Teresa och Byron rent vänskapligt och till och med trott, att engelsmannen hyste större sympati för honom än för grevinnan. Härpå svarade man honom, att “ignis fatuus“, “irrblosset“, såsom italienarna kallade Byron, ju inte var en obekant person och ingalunda känd för sina rena seder, och dessutom hade grevens bror redan för ett år sedan från Rom skrivit och underrättat honom om ryktet, att Teresa bedrog sin make. För att rädda sin heder tog slutligen familjen Gamba själv saken om hand. Teresa ingick till Rom med en anhållan om skilsmässa, som hon grundade på mannens skamliga beteende emot henne. Greven sökte med alla medel avvärja skilsmässan av