LORD BYRON I ITALIEN 461 uppmärksamhet. I hans egenskap av engelsk pär kunde man inte utan mycket allvarliga skäl utvisa den ovälkomne gästen, men så snart den officiella “Gazzetta di Milano“ fått vetskap om poetens ankomst, skyndade den sig att skildra honom för publiken som en visserligen begåvad men omoralisk och irreligiös diktare, full av galna hugskott. Denna taktik följde tidningen troget under Byrons hela vistelse i Italien, och den sekunderades av “Gazzetta privilegiata“ i Venedig, som tillvitade skalden, att han var en entusiastisk beundrare av Napoleon och hyllade rabulistiska idéer. Då Michele Leoni 1819 översatt första sången av “Childe Harold“, konfiskerade polisen upplagan. Större skäl till vrede mot poeten fick censuren, då Byron i fjärde sången påminde venetianarna om att främmande händer nu förde dogernas rostiga svärd. “Ode till Venedig“ (1818) föll inte heller regeringen i smaken. Också utbytte de påvliga och venetianska polismyndigheterna sina reflexioner om den farlige lorden. Furst Sciarra Colonna, chef för påvliga polisen i Bologna, skrev 1819 till sin österrikiska kollega i Venedig, att “il nobil Inglese aveva opinioni libertine“ och att det var skäl att oförmärkt följa hans förehavanden i Venedig, samt bad att bli underrättad, när han avreste till Romagna “per una nuova inclinazione galante“. Furst Colonna var taktfull nog att ej nämna namnet på inklinationen, grevinnan Guiccioli, tänkte väl för övrigt, att man i Venedig hade reda på saken. Genom Teresas far och hennes bror, greve Pietro Gamba, kom Byron i kontakt med illuminaternas hemliga sällskap, en underavdelning av karbonarerna i Romagna. På hösten 1820 anlände Pietro Gamba, en tjugoårig yngling full av patriotisk glöd, från Neapel till Ravenna och förde med sig underrättelsen om att man under kung Murats ledning rustade sig till strid mot påvestaten och Österrike i syfte att befria Italien från främlingsväldet. Båda grevarna Gamba inträdde genast i illuminaternas förbund och Byron med dem. Gaetano Illuminati, den egentlige skaparen av sällskapet, hade nyligen, 1819, blivit arresterad i Rom, och de därvarande domstolarna sökte med alla medel tvinga honom till fullständig bekännelse. á Illuminati, en ganska karaktärssvag man, som fruktade, att han skulle låta sig förledas att yppa något, upphörde att äta i fängelset, han ville dö och blott ängslade sig för sin älskarinna Matilda Fabri i Venedig, som stod utan existensmedel och med två barn att försörja. Illuminatis vägran att intaga föda blev ivrigt dryftad mellan påvliga