Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Lord Byron i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LORD BYRON I ITALIEN 461
uppmärksamhet. I hans egenskap av engelsk pär kunde man
inte utan mycket allvarliga skäl utvisa den ovälkomne gästen,
men så snart den officiella “Gazzetta di Milano“ fått vetskap
om poetens ankomst, skyndade den sig att skildra honom för
publiken som en visserligen begåvad men omoralisk och
irreligiös diktare, full av galna hugskott. Denna taktik följde
tidningen troget under Byrons hela vistelse i Italien, och den
sekunderades av “Gazzetta privilegiata“ i Venedig, som tillvitade skalden,
att han var en entusiastisk beundrare av Napoleon och hyllade
rabulistiska idéer. Då Michele Leoni 1819 översatt första sången
av “Childe Harold“, konfiskerade polisen upplagan. Större skäl
till vrede mot poeten fick censuren, då Byron i fjärde sången
påminde venetianarna om att främmande händer nu förde
dogernas rostiga svärd. “Ode till Venedig“ (1818) föll inte heller
regeringen i smaken. Också utbytte de påvliga och venetianska
polismyndigheterna sina reflexioner om den farlige lorden. Furst
Sciarra Colonna, chef för påvliga polisen i Bologna, skrev 1819
till sin österrikiska kollega i Venedig, att “il nobil Inglese aveva
opinioni libertine“ och att det var skäl att oförmärkt följa hans
förehavanden i Venedig, samt bad att bli underrättad, när han
avreste till Romagna “per una nuova inclinazione galante“. Furst
Colonna var taktfull nog att ej nämna namnet på inklinationen,
grevinnan Guiccioli, tänkte väl för övrigt, att man i Venedig hade
reda på saken.
Genom Teresas far och hennes bror, greve Pietro Gamba,
kom Byron i kontakt med illuminaternas hemliga sällskap, en
underavdelning av karbonarerna i Romagna. På hösten 1820
anlände Pietro Gamba, en tjugoårig yngling full av patriotisk
glöd, från Neapel till Ravenna och förde med sig underrättelsen
om att man under kung Murats ledning rustade sig till strid mot
påvestaten och Österrike i syfte att befria Italien från
främlingsväldet. Båda grevarna Gamba inträdde genast i illuminaternas
förbund och Byron med dem. Gaetano Illuminati, den egentlige
skaparen av sällskapet, hade nyligen, 1819, blivit arresterad i
Rom, och de därvarande domstolarna sökte med alla medel
tvinga honom till fullständig bekännelse. á Illuminati, en ganska
karaktärssvag man, som fruktade, att han skulle låta sig förledas
att yppa något, upphörde att äta i fängelset, han ville dö och
blott ängslade sig för sin älskarinna Matilda Fabri i Venedig,
som stod utan existensmedel och med två barn att försörja.
Illuminatis vägran att intaga föda blev ivrigt dryftad mellan påvliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
