462 ROM ` polisen och österrikiska regeringen, och då man lyckades förmå fången att dricka ett halvt glas lemonad, rapporterådes detta från Rom till polisen i Venedig. Fängelsets präst och läkare vakade beständigt över Illuminati och visade konspiratören all möjlig välvilja för att inge honom förtroende. Då läkaren en gång försökte övertala honom att intaga föda, svarade Illuminati: “Si Lei avesse sul suo stomaco e sull’anima ciò che io, anche Lei non amarebbe di vivere.“ “Vore ni lika äcklad och betryckt som jag, så skulle inte heller ni vilja leva.“ Genom goda ord och lämpor förmådde man till sist fången att bekänna, att då han 1815 vistats Friuli hade han korresponderat med Jerome Bonaparte och fur- stinnan Eliza och haft i hemligt uppdrag av dem att underblåsa upprorsrörelserna i Romagna och Venedig. 1 I slutet av |810 arresterade påvliga polisen en viss Luigi Galassi, karbiniär från Imola, såsom misstänkt för att tillhöra illuminaternas “sekt“. Galassi yppade, att Byron var en av de verksammaste medlemmarna i sammansvärjningen och en av dess ledare samt att han gav stora penningsummor till revolutionära ändamål. Karbiniären hade rätt, ty utom de summor, varmed poeten understödde konspiratörerna i Romagna, hade han sänt ‘tusen louisdorer till den konstitutionella regeringen i Neapel. Oaktat rörelsens ledare, Illuminati, satt fängslad i Róm, bredde sammansvärjningen ut sig mer och mer, det bildades separata revolutionära förbund, av vilka det verksammaste och mest dådkraftiga i Romagna var föreningen “De amerikanska skyttarna“, “Cacciatori americani“. Byron understödde dem med pengar, och under karnevalen 1822 gav han en fest för dem i sitt palats, till vilken de infunno sig maskerade, och de i sin ordning inbjödo honom den 20 februari på en revolutionsbankett i Pineta (pinieskogen). Då han en gång passerade förbi dem till häst, hyllade de honom med leverop, och Byron tackade dem bugande för denna heder, som gladde honom mera än hans litterära triumfer. Diktaren, som älskade paradoxer, brukade nämligen ofta påstå, att han var skapad för handling och ej för versskriveri. Den 7 januari 1821 spred sig i Ravenna ett rykte, att påvliga regeringen följande natt ämnade utföra en oväntad kupp och 1 Rapporto del 26 et 29 Ottobre di M. le gouverneur de Roma à cardinal Consalvi (sur le cours de l’affaire d’Illuminati). Inrikesministeriets hardlingar i Wien L 9,814 för 1819.