470, ROM så häftigt motstånd från konservativt håll, att den upphörde med fjärde numret. Byron med Teresa, hennes far och bror slog sig ned i byn Albaro strax utanför stadsporten. Han hyrde där ett stort palats, “casa Saluzzo“, med en trädgård, varifrån öppnade sig en hänförande utsikt över havet och den amfiteatraliskt belägna staden. Då han en gång med ett större sällskap gjorde besök i en villa kallad “Paradiso“, voro genuesarna genast färdiga med kvickheten, att “Il diavolo è rientrato in Paradiso“, “djävulen har kommit åter till paradiset“. Tydligen hade de låtit sig påverkas av engelsmännen, som i stort antal bodde i Genua. Poeten började föra sitt vanliga arbetsamma liv, skrev inspirerad av genuesiska buktens skönhet dikten “Ön“, gjorde ridturer liksom i Pisa och tog även rätt livlig del i sällskapslivet. I Genua vistades vid denna tid lady Blessington, född Power, som efter sin förste man kapten Saint-Léger Farmers död hade ingått äktenskap med lord Blessington. Hon var dotter till en irländsk lantbrukare, men genom sin ovanliga fägring och en elegans i uppträdandet, som blott en engelsk lady kan utveckla, hade hon snabbt skaffat sig en position i societeten. Hon skrev romaner, i vilka hon på sätt och vis vandrade i Byrons spår, ty hon ryckte masken av det puritanska hyckleriet. Särskilt hennes berättelse “Samhällets offer“ framkallade en storm i England och hos Byron avgjord sympati för den vackra irländskan. Lady Blessington kom till Genua i sällskap med mannen och sin älskare greve Alfred d’Orsay och hade med sig ett brev från skalden Thomas Moore till lord Byron. Den vackra, begåvade, spirituella och eleganta ladyn slog livligt an på Byron och gjorde grevinnan Teresa utom sig av svartsjuka. Liksom grevinnan Guiccioli har även lady Blessington efterlämnat anteckningar om Byron, nämligen i sina. italienska reseskildringar, som hon utgav under titeln “Idler in Italy“. Längre fram försvarade hon lorden mot den anklagelse för blodskam som Mrs Beecher-Stowe riktade mot honom i sin bok “True story of lady Byron’s life“. Lady Blessington nedskrev också sina “Samtal med lord Byron“, där man får en livlig, fast ytlig skildring av poetens sista tid i Italien. Lady Blessingtons följeslagare greve d’Orsay, en elegant världsman och stor spelare, har efterlämnat ett porträtt i blyerts av poeten, som är kanske den bästa bild vi äga av Byron vid mogna âr.