- Project Runeberg -  Rokokomänniskorna i Rom och Italien /
471

(1922) [MARC] Author: Kazimierz Chledowski Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Lord Byron i Italien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LORD BYRON I ITALIEN 471

Om Byron hade lärt känna lady Blessington litet tidigare,
skulle han kanske aldrig ha begivit sig till Grekland. Han
bekände för henne, att trots Teresas många förtjänster kände han
sig ej lycklig med henne, och förebrådde sig att ha ödelagt hennes
liv. Han påstod, att det var i ett ögonblick av poetisk
hänförelse han fattat beslutet att sälla sig till de grekiska
frihetskämparna och skrivit det ödesdigra brevet till grekiska
kommittén i London, där han förklarade sig villig att bege sig till
krigsskådeplatsen. Det råder dock intet tvivel om att förbindelsen
med Teresa tryckte honom och att han genom resan till
Grekland ville göra sig fri från henne åtminstone för någon tid. Han
betvivlade, att hans närvaro i Grekland skulle bidraga till den
förtryckta nationens befrielse, och var blott rädd att bli utsatt
för åtlöje, om han nu drog sig tillbaka; hans ära tillät honom
inte att kvarstanna i Genua, Om han vid sin sida haft en kvinna
med större makt över honom än grevinnan Guiccioli, skulle den
olycksdigra färden kanske aldrig blivit av; men Teresa, alltför
svag, alltför passiv, förmådde ej stäcka den brittiska örnens
flykt.:

En av de sista dagarna av sin vistelse i Genua var Byron med
lady Blessington på en middag och gjorde alls icke intryck av
att ana, att det var sin sista färd han stod i begrepp att
anträda. Han var ovanligt munter, åt av nästan alla rätterna, drack
tre bägare champagne och förklarade, att han ansåg dagen för
en festdag och ämnade dricka och ha roligt. Men dessa
stunder av glättighet voro numera sällsynta hos honom; han hade
dystra aningar, och de tilltogo i styrka, då han våren 1823 gick
ombord på skeppet, som skulle föra honom till Missolonghi i
sällskap med greve Pietro Gamba och John Trelawny.

Icke på āärans fält, utan på en dyster sjukbädd dog Byron i
Grekland, 18 april 1824. Han behövde för övrigt ingen krigisk
ära, hans rykte som genialisk diktare räckte för att man på
marmorvården i lantkyrkan i Hucknall skulle kunna rista det
enda ordet “Byron“.

1 Grevinnan Guiccioli bodde efter Byrons död i Genève och gifte omkring
1848 om sig med markis de Boissy, en fransman av ungefär samma ålder som
greve Guiccioli. Hon bosatte sig med markisen i Paris, där hon umgicks i stora
världen. Det berättas, att markisen föreställde henne för Ludvig Filip i följande
ordalag: “Marquise de Boissy, ma femme, ci-devant maîtresse de lord Byron“
Historien är naturligtvis gjord. Hon avled vid hög ålder i Florens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 21:54:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rokokomann/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free