8 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30 kosmogoni *. Enligt Noreen 2 är germ. *Inguz ett namn med ursprunglig phallisk betydelse och har av denne forskare sammanställts med gr. εyχoς 'lans'. I runföljden ik- kunna vi utan tvivel se en reflex av ljudföljden ing-. Svårare är att med bestämdhet yttra sig om, vad den därpå följande runkombina-tionen kan återspegla: det kan vara -uld- (ev. med obetecknat omljud 3) eller -old-. Mig synes det förra alternativet sannolikare, och kunna vi i så fall i ikιιlt(i)ka (gen. pl.) ha en patro-nymisk suffixavledning av ett namn InguldR, som kan ha varit en i Götaland vid tiden omkring år 800 brukad benämning på samma gudamakt, som i Uppsala nämndes med dubbelnamnet Ing-Frey etc. I uld- kunna vi se svagstadiet till ett urgerm. *uald- 'makt' (fisl. vald n. 'makt', fht. giwalt, mht. gewalt m. och f. 'makt' etc; svagstadiet *uul- föreligger i fisl. preter. olla 4). Bekant är bruket av ordet 'makt' om en fruktbarhetsgudomlighet, t. ex. sv. dial. mäkta om den magiska kraften i säden och brödet. Å andra sidan föreligger möjligheten att i anslutning till Bråte och v. Friesen (R, s. 54 och s. 135 ff.) förklara *IngιddR som den regelbundna utvecklingen av en urnord. nominativform (*Ingui(a)ualduR enl. v. Friesen). Betydelsen av detta namn kan ursprungligen ha varit 'Inghärskaren'. *IngyldingR skulle ävenledes i så fall betyda 'avkomling av Ing'= 'en bland gudarna'. I anslutning härtill tolkar jag hitaR ikult(i)ka såsom 'vem av Ingulds ättlingar'= 'vem av gudarna'. Det följande skall visa, att lönnskriften i sin helhet här syftar på gudavärlden. I fråga om uttrycket kuanaR husli är jag även böjd för att inlägga en i viss mån ny mening. Mig synes, att det senare ordet husli (instrumental dativ) snarast bör uppfattas 1 Ursprungligen var det som bekant icke en Kronid utan minst tre, vilka i sin tur hade ättlingar. 2 Jfr Noreen, Namn och bygd, VIII, 1920, s. 1 ff. 3 Jfr i profaninskriften rukulfsUntR. 4 Några forskare betrakta got. wulþus 'härlighet' såsom reflekterande svagstadiet av samma rot, jfr Feist, Etymologisches Wörterbuch der gotischen Sprache, 1923, s. 440; Trautmann, Baltisch-Slavisches Wörterbuch, 1923, s. 341, (exempel på svagstadiet i baltiskan — lit. pavildes 'behärskad, besatt' etc. — lämnas här).