10 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30 hjältekraft, så att han dagen efter födelsen kunde bli sin broder Balders hämnare (jfr Volospá, str. 32). Vi skola i det följande (§ 9 f.) se gematriska belägg på, att just talet 1 jämte de av detta bildade högre primtalen varit signifikativt för Odens sistfödde son (jfr RT, s. 115 f.). 4. Fortsättningen på de ovan behandlade tvenne lönn-skriftsraderna är tvivelsutan att söka i den med den senare omedelbart sammanhängande översta tvärraden, som löper från vänster till höger strax under de stora korsehiffertecknen vid stenmonumentets topp. Denna rad består av 24 runor av yngre typ men röjer genom sin fonetiska sammansättning en otvetydig kryptografisk karaktär: runföljden airfbfrbnhnfinbantfqnhnl kan uppenbarligen icke direkt återge en fornnordisk sats. Bugge 1 har uppvisat, att denna bokstavsramsa får en tydlig mening, om varje tecken antar det teckens ljudvärde, som i den yngre futharkraden följer strax efter detsamma: a betyder s, i betyder a etc. (jfr runföljden hnias). Vi få på så vis följande lätt tolkbara runkombination: sakumukminiiiaimsiburiniR; den låter upplösa sig i sakum akmini iiaim si burin niR, vilket återgivits av v. Friesen (R, s. 88; jfr s. 57 f.) såsom: »Jag säger den unge mannen, åt vem det är som en ättling vart född». (Ordet niR är identiskt med nipR i andra runinskrifter. Båda skrivsätten motsvara ett fonetiskt niÖR; i Rökstensristarens dialekt har ð före det fonetiskt närstående r i vissa fall varit utsatt för en tendens till assimilering och därför vid behov kunnat lämnas obetecknat.) Den omedelbart under ovan behandlade tvärrad stående därmed parallella innehåller utan tvivel fortsättningen. Bl. a. framgår detta därav, att den börjar med samma ljudtecken (r), som i chifferraden återgivits med lönnrunan / (jfr runföljden tbnilR i den yngre futharken). Av gematrisk (bokstavsmagisk) anledning har man funnit lämpligt att dubbelskriva tecknet (detta ingalunda isolerade tillvägagångssätt i runristarens talmystiska teknik skall av mig i § 10 närmare belysas). Tvär- 1 I Antikvarisk tidskrift för Sverige, V, 1873—95 (skriften utgiven 1878), s. 72, och i Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Handlingar, XXXI (ny följd XI), n:r 3, 1888 (utgiven 1893), s. 39 och s. 62.