18 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30 såsom son till Karl. På detta ställe avses visserligen icke med namnet Karl guden Oden, men det egendomliga är, att bland de många i skaldespråket brukade omskrivningarna för Oden även namnet Karl finnes belagt. I Gylfaginning 48 benämnes Balder Karls sonar (gen.). Den ursprungliga betydelsen av det svenska namnet Bo och det fisk Bin är enligt Hellquist1 densamma som i nα-bo etc. Det skulle alltså ursprungligen ha betytt 'den boende, den bofaste'. Man kan i detta sammanhang tänka på Eddadiktens ord: Viðαrr ok Vält byggia ve goda, þä er sloknar Surfa logi (Vafþrúðnismál 51). I Skáldskaparmál 12 kallas Váli bl. a. hefniás Balars, dólg Hadar ok bana hans, byggvanda foðurtopta. Odens sistfödde son Váli (= Saxos Bous) tänktes alltså som bofast efterträda sin fader i den nya, efter Ragnarök uppkomna världen. Att med Neckel2 förklara namnet såsom ursprungligen liktydigt med fden alstrande' (»der Zeugende»;, finner jag mindre naturligt, helst enligt Hellquist3 frändskap ej förefinnes med fsv. Bove (den tyske språkmannen anför såsom argument Bovi, namn på en under 1200-talet i Danmark i magiskt syfte vid förlossningar använd docka av halm4). Som ett uppslag, vilket hittills icke beaktats, kan med all reservation anföras, att fsv. Böe måhända till sitt äldsta ursprung kan vara en germansk folketymologisk omtydning av ett slaviskt namn. Enligt Saxo var ju Bous född av en rutensk furstedotter. På ryska finnes ordet boj, betydande 'kamp' och återgående på ett fornslaviskt *bojb. Samma betydelse ligger emellertid till grund för motståndarens namn (fisl. Ho dr — iriskt cath m. 'kamp' etc). En från öster kommande »kampgud» skulle i så fall en gång ha tänkts besegra sin nordiske namne. De 1 Jfr Hellquist, Svensk etymologisk ordbok, 1922, s. 52. 2 Jfr Neckel, Die Vb er liefer ting en vom Gotte Balder, 1920, s. 212. 3 Jfr Hellquist, Svensk etymologisk ordbok, 1922, s. 52. 4 Andra uppslag, t. ex. Much, Zeitschrift fur deutsches Altertum, LXI, 1924, s. 96, finner jag ej nödigt att diskutera. Much kombinerar för övrigt med ett norskt dialektord, vars urspråkliga härkomst är minst sagt tvivelaktig.