Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30
I Rökstensinskriftens Arne (dat. Arna belagd) ser jag en
benämning på den ljuse Balders motpart och dråpare, den
mörke »brodern» Höder (fisl. Hgðr), för vars karaktär av jätte
eller i varje fall demonisk gud eller gudaföljeslagare åtskilliga
förhållanden i fornnordisk myt tala (jfr även v. Friesen, R, s.
61). Snorre benämner Höder med en givetvis från äldre
skaldepoesi hämtad omskrivning Heljar-sinni fHels krigare’1, och
Balder betecknas såsom dólgr Hadar, vilket ju tyder på
fiendskap före olycksskottet. Om Höder säger samme författare:
at penna ds þyrfti eigi at nefna (Gylfaginning 27): man torde ej
tala om honom (liksom fallet bör vara i fråga om onda väsen).
I min studie »Solbanans stjärnbilder i Eddadiktningens
mytvärld» 2 har jag fäst uppmärksamheten på, att det nordiska
adjektivet blind ursprungligen bör ha betytt fmörk’ 3. Med
hänsyn till detta har man att räkna med, att uttrycket »den blinde
Höder» ursprungligen varit liktydigt med »den mörke Höder
(= kämpen)» 4. I den ovan nämnda uppsatsen har jag såsom
sannolik framhållit möjligheten av en i det väsentliga urger-
första sammansättningsleden (jfr Noreen, Altisländische Grammatik, 1923, §
292). I detta sammanhang torde vi även ha att beakta sv. dial. åmme ’ånga,
imma’, för vilket ord hittills ingen utomnordisk etymologisk anslutning är
funnen (jfr Hellquist, Svensk etymologisk ordbok, 1922, s. 1197). Har ett ð
i sen urnordisk tid fallit före m, kan detta ord förbindas med den ieur.
*étmén-gruppens ord, dit det likabetydande gr. åτμóς ’ånga etc’ hör. För
betydelseutvecklingen jfr find. rájah n. ’dunst etc.’ : gr. ερεβoς n. ’mörker’.
1 Visserligen användes i Skáldskaparmál 5 även om Balder uttrycket
Heljar-sinni, men i detta fall har nog beteckningen uppkommit sekundärt
genom strävan hos en mytologisk teoretiker efter analogi mellan Balders och
Höders namn. Jfr Gylfaginning 50: en Loka fylgia allir Heljar-sinnar
(Balder kan icke gärna vara inräknad bland dessa).
2 Vetenskapssocieteten i Lund: Årsbok 1929, s. δ—23 (särskilt s. 15
med n. 3). Samma studie är i något förkortat skick även tryckt i Populär
astronomisk tidskrift, XI, 1930, s. 1 — 10.
8 Det har etymologiskt samband med lit. blandús ’dyster, mörk’ etc.
(jfr Hellquist, Svensk etymologisk ordbok, 1922, s. 47).
Förnyat beaktande torde i detta sammanhang böra skänkas åt det
finska namnet på Lemminkäinens mördare, »herden i dödsriket», märkä-hattu, i
vilket namn man velat se ett lån från en äldre skandinavisk benämning på den
mörke Höder (jfr Kauffmann, Balder, 1902, s. 243). Lemminkäinen dödas
genom att en orm slungas på honom. Jfr även Comparetti, Der Kalewala,
1892, s. 221, n. 3. Se Kalevala, sångerna 12 och 14.
— 52 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
