Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mansk, ja urindoeuropeisk upprinnelse till sägnen om Balder och
Höder. Den fjärran utgångspunkten kan ligga i den urgamla,
hos så många indoeuropeiska folk förekommande dioskursagan,
ett förhållande, vilket emellertid på intet vis hindrar, att i
relativt sen tid vissa främmande mytföreställningar invävts i
Balderssagan, upptagna av germaner, som kommit i beröring med
främreasiatisk religion i senantik tid 1. Till detta resultat har
jag kommit genom att förbinda dikten Grimnismáls skildringar
av asagudarnas boningar (Bretðablik etc.) med den orientaliskt
påverkade senantika astrologiens föreställningar om zodiakens
mystiskt så betydelsefulla stjärnbilder (solhus). I fråga om
enskildheter får jag hänvisa till denna undersökning, vars inlägg
böra i sin helhet beaktas av den, som önskar taga kritisk
ställning till min uppfattning av dioskurproblemet och därmed
sammanhängande spörsmål. Jag anser mig sålunda ha stöd i ett
flertal därför talande omständigheter, då jag i Höder
igenkänner en relikt av »den mörke dioskuren», härskaren över årets
mörka tidsperiod, som i gammal myt vid höstens inträde trotts
besegra sin broder, det ljusa halvårets herre, medan vid vårens
inträde rollerna voro ombytta, vilket bl. a. framgår av den i
Norden bevarade symboliska kampen mellan maj- och
vintergreven. Nordskandinavisk folktradition har bevarat en reflex
av det ena, sydskandinavisk en reflex av det andra momentet
i en uråldrig naturmyt. Balders baneman, på vilken hämnd
utkrävts, torde för Rökstensristaren icke (såsom i yngre isländsk
tradition) ha varit Loke utan den »blinde» Höders
motsvarighet Ame = (den mörke’. I äldre isländsk tradition skymtar även
Höders gestalt såsom Balders verklige baneman. Härpå tyda
Vρlospá, str. 32 f., och Baldrs draumar, str. 10, där Oden frågar:
hverr man heipt Heði hefnt of vinna
eda Baldrs bana ä bal v ega?
Av Rökstensristaren är den, vilken hämnaren slagit, kallad
»jätte»: knitq knati iatnn (jfr ovan § 4) 2. Hur skall denna
1 Jfr Neckel, Die tJb er liefer ungen vom Gotte Balder, 1920, och F. R.
Schröder, Germanentum und Hellenismus, 1924 (särskilt s. 108 ff.). Min i
ovan (s. 28, n. 2) nämnda årsbok tryckta undersökning- ger i vissa detaljer
stöd åt teorien om främreasiatisk inverkan på Baldersmyten. Att det hela
skulle vara ett lån från orienten, kan jag däremot icke finna rimligt.
2 Om »sommarguden», som tänkes besegra »vinterj ät te n», jfr Usener,
— 53 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
