30 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30 omständighet förlikas med det förhållandet, att Balder och Höder ursprungligen betraktats såsom ett brödrapar, låt vara ett fientligt sådant? Härpå ha vi att svara, att i dioskurmyter och därmed sammanhängande folksagor som regel de båda »bröderna» (helt eller delvis) faktiskt äro av olika börd. Av Ledas s. k. »tvillingsöner» var Kastor son till den dödlige Tyndareos, men Polydeukes hade till fader guden Zeus. I nordiska folksagor berättas ofta om tvenne till utseendet förvillande lika fosterbröder, av vilka den ene som späd av sin fader, ett troll, lagts vid sidan av ett människobarn i föräldrarnas frånvaro. Barnen äro så lika, att de icke kunna skiljas från varandra, de se ut som tvillingar och bli allmänt, även då de vuxit upp, tagna för sådana, men de äro dock av olika börd 1. Sannolikt har äldre skandinavisk myt en gång haft något att förtälja, som på ett snarlikt primitivt sätt — i-stil med den grekiska tvillingmyten eller den nordiska folksagans brödraberättelser — förklarat, hur det kom sig, att Höder i själva verket var en jätte, fastän han vuxit upp bland asarna. Hos Saxo 2 kallas Hotherus (Höder) »fosterson» av en konung och om Balder säga »skogsmör» (valkyrior?) varnande till Höder, att han var »en halvgud, avlad i lönn av en av de höge». Detta är drag, som låta oss ana en undanträngd äldre dioskurmyt, ehuru det hos Saxo icke är tal om, att antagonisterna varit fosterbröder. Härtill kommer, att i Saxos framställning som bekant Höder kämpar mot asarna, en omständighet, vid vilken redan föregående forskning fäst uppmärksamheten (jfr v. Friesen, R, s. 61). En med dioskursagor överensstämmande omständighet är även den erotiska konflikten: kampen om en och samma kvinna (Nanna, enligt Saxo) 3. Ett dioskurdrag hos Balder är hans egen- Kheinisches Museum, XXX, 1875, s. 189. Som bekant förbundo de gamle nordborna kölden med jättevärlden (jfr fisl. hrimþnrsar). 1 Jfr t. ex. den danska folksagan »De to Fostbrødre», Danmarks Folke-minder, Nr. 35, 1928, s. 32 f. 2 Jfr början av Saxos tredje bok (Sakses Danesaga, oversat af J. Olrik, 1925, I—II, s. 144 och s. 146). 3 Jfr Krappe, Folk-Love, XXXIV, 1923, s. 198 och s. 202. Krappes uppsats, med vilken jag stiftat bekantskap först sedan jag nedskrivit ovanstående, ger en rad folkloristiska argument för Balders och Höders ursprungliga egenskap av ett fientligt tvillingpar.