skap av ryttare, likaledes kanske hans avfärd i ett skepp. Detta är i all korthet några antydningar om min syn på Balders-problemet. I föreliggande studie kan jag icke ingå på det invecklade spörsmålets enskildheter. Vad jag sagt, torde dock vara nog för att motivera min. tolkning av lönninskriftens ama såsom = 'åt Arne (eg. »den mörke»)'. I senare delen av runföljden ama-baR ser jag reflexen av ett fornsvenskt baðR, av ristaren återgivet med baR av samma skäl, som låtit honom i lönnskriftsraden n:r 3 använda beteckningen niR för niÖR (jfr ovan § 4). Ordet baÖR tolkar jag såsom 'förgörare' och för det till den germanska verbbasen *beð-: *bað-, varpå bl. a. norskt dial. bada 'trycka ned' och bad 'kamρ, strid' torde återgå (jfr find. bädhate 'tränger, trycker') 1. Den i kryptogramserien dolda runföljden amabaR kan sålunda fattas såsom Ärna baðR=--fät Arne (eg. »den mörke»)— se. föddes — en förgörare (eg. »nedbrytare, kuvare»)' 2. Sammanställa vi detta med det föregående, finna vi i formen syntaktisk kongruens och därtill i innehållet den i trollformler och galdrar som regel eftersträvade parallellismen 3, i detta fall en antitetisk sådan: Åt Oden (en gud) föddes en ättling — åt Arne (en jätte) föddes en förgörare. Exempel på dylik antitetisk parallellism erbjuda även kristna besvärjelseformler, t. ex. Ext foras, mule spiritus, et da locum spirituisancto (jämte andra latinska och italienska formler); på danska: Ud Judas, ind Jesus (för att hindra slagsmål och vrede); Ud Smeld, ind Fanden (för att förgöra en bössa) o. s. v.4. Från det medeltida Island stamma dessa parallellistiska 1 Jfr Falk und Torp, Norwegisch-dänisches etymologisches Wörterbuch, I, 1910, s. 40 f.; Fick, Vergleichendes Wörterbuch, III, 1909, s. 258. Intet hindrar, att även det fisl. bod, gen. bpðvar f. 'kamp' går tillbaka på ett ieur. *bhadhuä (jfr a. a., s. 256). 2 Helt uteslutet är naturligtvis icke, att baÖR kan ha ägt abstrakt betydelse. En tolkning 'åt Arne fördärv' ger i så fall god mening. 3 Jfr Ivar Lindquist, Galdrar, 1923, s. 17, 44 och 134 ff. 4 Jfr Ohrt, Da signed Krist, 1927, s. 171. Ett rikt material lämna de babyloniska besvärjelserna och gudabönerna (jfr t. ex. Lehmann, Textbuch sur Religionsgeschichte, 1912, s. 100 ff.). Sannolikt ha de europeiska trollformlerna delvis sitt ursprung i främreasiatiska förebilder.