42 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30 efter senantikt mönster. Det kan icke gärna vara en slump, att just de tal, vi på grund av textens innehåll främst böra ha att vänta, visa sig ligga dolda i teckengruppernas talvärdesummor och därtill som regel just påträffas på textställen, där innehållet hänsyftar på ifrågavarande tals numen (=gud eller demon). Vi ha i denna magiska text på i betydelseavseende korresponderande ställen påträffat Balders tal (14), Odens (18; 2 ggr), Rinds (17; 2 ggr), Bos (1; 6 ggr), Freys (11; 2, kanske 3 ggr). Nästan alla dessa tal — 11, 14, 17, 18 — ligga över 10-talets nivå. Att de så tätt uppträda inom ett relativt litet rungruppsområde, är därför i och för sig en vink om, att avsiktlighet varit med i spelet. Bos tal ligger visserligen under nivån för genomsnittsfrekvensen, men till gengäld förekommer det desto oftare. Vad detta innebär — ett förhållande varpå den matematiskt mindre orienterade i regeln aldrig kommit att reflektera — har jag ovan visat. Den för dessa frågors matematiska sida intresserade hänvisas till av mig förut framlagda utredningar *. 11. Den egentliga uppgiften för denna min undersökning har varit att i detalj påvisa den magiska karaktären hos Rökstenens lönninskrift. I fullt åskådlig belysning kommer dock denna kryptografiska text först sedd i samband med inskriften i dess helhet, ty det är klart, att det endast vid en totalundersökning är möjligt att tränga fram till en fråga av allt dominerande betydelse: Vad kan huvudmotivet till det hela vara? Av vad orsak har denna tydligtvis med otrolig möda planerade och utförda ristning blivit anbragt på den väldiga stenen? Vad som icke tillhör monumentets lönnskriftsparti, har jag ha lämnat gematrien och huvudsakligen övergått till bokstavsräkning". Att med bestämdhet yttra sig härom, är först möjligt efter mycket tidsödande undersökningar, vilka till väsentlig del sakna betydelse för fastställande av den egentliga (äldre) runmagiens teknik. Föreligger blott bokstavsräkning, kan detta förhållande endast vid bearbetning av ett ofantligt stort material med någon grad av matematisk sannolikhet fastställas. Fall av virtuosmässig talvärderäkning kunna däremot med hjälp av den matematiska sannolikhetsräkningens regler på ett mycket bestämdare, ja ofta nog evident sätt påvisas (jfr min utredning härom i Eranos, XXVI, 1928, s. 26—35). 1 Eranos, XXVI, 1928, s. 26—35, och referatet därav i UR, s. 49 ff.